Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
86 att <strong>sälja</strong> <strong>en</strong> <strong>dröm</strong><br />
dessa märkliga saker kan hända, då kan man också mycket väl vinna <strong>en</strong><br />
förmög<strong>en</strong>het på Triss.<br />
D<strong>en</strong> psykologiska grundmekanism som id<strong>en</strong>tifieras i ”prospect theory”<br />
samverkar med <strong>en</strong> rad andra psykologiska faktorer, av vilka några diskuteras<br />
nedan. Det är sådana faktorer som avgör huruvida händelser med<br />
ytterst små sannolikheter kommer att bortses ifrån eller överskattas.<br />
”Det är många som vinner”<br />
Människor är inga datamaskiner som perfekt kan kalkylera sannolikheter.<br />
Vi har överlag <strong>en</strong> bristfällig intuitiv uppfattning om sannolikhet, det ligger<br />
inte för oss människor att tolka händelser i värld<strong>en</strong> som orsakade av<br />
slumpmässighet. Begreppet ”sannolikhet” är relativt ungt i vet<strong>en</strong>skapshistori<strong>en</strong><br />
(David, 1962; Giger<strong>en</strong>zer et al., 1989; Hacking, 1990; Hagstroem,<br />
1956), det var först på 1500-talet som matematiker började få grepp<br />
om slump och sannolikhet. När vi i vardagslivet är tvungna att bilda oss <strong>en</strong><br />
uppfattning om hur stor sannolikhet det är att något inträffar utgår vi från<br />
<strong>en</strong> uppfattning intuitiva tumregler (Tversky & Kahneman, 1974). Dessa<br />
fungerar ofta bra, m<strong>en</strong> har avigsidan att under vissa omständigheter regelmässigt<br />
leda till över- eller underskattning av sannolikheter. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelska<br />
psykologiska term<strong>en</strong> för sådana tumregler är heuristics, vilket betyder<br />
ungefär ”metod för att få kunskap”.<br />
En av dessa tumregler är m<strong>en</strong>tal tillgänglighet, på <strong>en</strong>gelska availability<br />
heuristics (Tversky & Kahneman, 1973): ju lättare det är att erinra sig att<br />
något har hänt förut, desto större framstår sannolikhet<strong>en</strong> att det skall<br />
hända ig<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na tumregel fungerar oftast bra. D<strong>en</strong> som är på väg ut <strong>en</strong><br />
mul<strong>en</strong> oktobermorgon och minns att det på höst<strong>en</strong> ofta brukar regna är<br />
b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong> att ta med ett paraply; d<strong>en</strong> som inte har några sådana erinringar<br />
lär inte gardera sig mot regnrisk<strong>en</strong>. Det är i huvudsak två omständigheter<br />
som avgör i vilk<strong>en</strong> mån händelser fäster sig i minnet: hur ofta de sker och<br />
deras grad av märkvärdighet.<br />
Ytterst få människor spelar så mycket att de får <strong>en</strong> personlig erfar<strong>en</strong>het<br />
av hur ofta storvinster infaller. I marknadsföring<strong>en</strong> av spel är det dock vanligt<br />
att exponera dem som vunnit. I TV4 ser vi så gott som varje dag personer<br />
som skrapar fram stora summor p<strong>en</strong>gar på Trisslotter och i Bingolotto-