Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

spelreklamens inverkan på spelmissbruket 77 förhållande gällande alkoholreklam. Grants och Kims studie identifierar också en mekanism som gör att reklam bidrar till att spelberoende hos vissa personer utvecklas snabbare än annars: reklam är en av de impulser som aktiverar de delar av hjärnans belöningssystem som har att göra med vissa former av spelberoende. Detta leder in på frågan om vilka psykologiska mekanismer som skulle kunna göra att reklam bidrar till uppkomsten av spelmissbruk. Tyvärr finns det knappt någon empirisk forskning om utvecklingsgången från att vara en vanlig spelare till att lida av spelmissbruk (Abbot et al., 2004; Blaszczynski et al., 2004), även om det finns en hel del teorier (Blaszczynski & Nower, 2002; Custer & Milt, 1985; Lesieur, 1984; Rosecrance, 1986; Shaffer et al., 2004). Sådan forskning skulle möjligen kunna säga något om spelreklam och uppkomst av spelmissbruk. I den akademiska litteraturen har emellertid en rad faktorer identifierats som ökar risken för att en person utvecklar spelberoende (bra sammanfattningar av det aktuella forskningsläget är: Blaszczynski & Nower, 2002; Griffiths & Delfabbro, 2001; Potenza et al., 2002; Raylu & Oei, 2002). En del av dessa faktorer har ingen uppenbar koppling till spelreklam: • sociologiska faktorer, som inkomst, ålder, kön och etnicitet • börjat spela vid tidig ålder • föräldrar som spelar mycket • traumatiska barndomsupplevelser • ett starkt behov av att stundtals avskärma sig från verkligheten (dissociation) • genetisk predisposition • tvångssyndrom (OCD, obsessive-compulsive disorder) • andra missbruk (nikotin, alkohol, narkotika). Det är en omtvistad fråga om irrationellt tänkande, som till exempel att det går att påverka utfallet av slumpspel, har avgörande betydelse för spelmissbruk. Få undersökningar har visat att spelmissbrukare i större utsträckning än andra tänker irrationellt om spel (Delfabbro, 2004). Det verkar i stället vara spelmissbrukarnas svårkontrollerade impulser och starka sug efter att spela som gör att de spelar mycket mer än andra. Eftersom den genomsnittliga vinstandelen så gott som alltid är mindre än insatsen leder det omfat
78 att sälja en dröm tande spelandet till att deras förluster i längden blir stora. I den mån irrationella tankar bidrar till spelmissbruk är det möjligt att en del av spelreklamens budskap, om till exempel tur, förstärker dessa. Det finns också en rad faktorer med betydelse för benägenheten hos en person att utveckla spelmissbruk som i teorin kan kopplas till spelreklam: • Tillgängligheten till spel. Spelreklam upplyser om tillgängligheten. • Egenheter i hur hjärnans belöningssystem fungerar. Som nyss nämnts antyder Grants och Kims studie (2001) att spelreklam aktiverar hjärnans belöningssystem och ger impulser till att spela. Dessa impulser ges i vardagliga situationer utanför renodlade spelmiljöer: hemma framför TV:n, vid en promenad på stadens gator, när man bläddrar i en kvällstidning och så vidare. • Impulsiv personlighetstyp. En impulsivt lagt person torde påverkas mer av reklam än andra. • Vinna en stor summa tidigt i spelkarriären. Mycket av reklamen framställer det som lätt att vinna, vilket kan förstärka det intryck av lättförtjänta pengar genom spel som ges av en storvinst i början av spelkarriären. • Övertro på sin egen spelskicklighet i sport- och hästspel. En del spelreklam överbetonar den egna skickligheten i dessa spel (se nästa kapitel). • Ett onormalt behov av att känna spänning (s.k. sensation seeking). En del spelreklam har som främsta budskap att det är spännande att spela, till exempel genom att framhäva stora jackpoter och höga odds (bild 1, se sid. 88). Detta torde inspirera en del personer med ett onormalt behov av att känna spänning till att tillfredsställa sitt spänningsbehov genom spel. Det finns således flera mekanismer som i princip skulle kunna göra att spelreklam bidrar till att spelmissbruk uppkommer och bibehålls, och det finns inget uppenbart skäl till att tro att dessa mekanismer inte skulle vara verksamma. I vilken utsträckning reklamen därigenom har effekten att förvärra spelmissbruket är emellertid okänt eftersom empiriska undersökningar saknas. Det är dock orimligt att effekten är stark och ligger bakom en stor del av spelmissbruksproblemen.
Page 1 and 2:
Att sälja en dröm - om spelreklam
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6:
Diskussion: lockelser och impulser
Page 7 and 8:
6 att sälja en dröm Författarens
Page 9 and 10:
8 att sälja en dröm • Does gamb
Page 11 and 12:
10 att sälja en dröm Sammanfattni
Page 13 and 14:
12 att sälja en dröm och tobaksre
Page 16:
1. INLEDNING
Page 20:
2. SPEL OCH SPELREKLAM I SVERIGE
Page 23 and 24:
22 att sälja en dröm 1970-talet t
Page 25 and 26:
24 att sälja en dröm När Lotto i
Page 27 and 28: 26 att sälja en dröm Under 2004 h
Page 29 and 30: 28 att sälja en dröm Till en bör
Page 31 and 32: 30 att sälja en dröm Diagram 1. S
Page 33 and 34: 32 att sälja en dröm möjliggörs
Page 35 and 36: 34 att sälja en dröm Tabell 2. Re
Page 37 and 38: 36 att sälja en dröm Dessa förtj
Page 39 and 40: 38 att sälja en dröm ställts bla
Page 42: 3. DEN AKADEMISKA LITTERATUREN OM S
Page 45 and 46: 44 att sälja en dröm Den internat
Page 48: 4. REKLAMENS EFFEKT PÅ OMFATTNINGE
Page 51 and 52: 50 att sälja en dröm Ekonometrisk
Page 53 and 54: 52 att sälja en dröm Diagram 3. F
Page 55 and 56: 54 att sälja en dröm Svårigheter
Page 57 and 58: 56 att sälja en dröm att veta i v
Page 59 and 60: 58 att sälja en dröm Reklamens p
Page 61 and 62: 60 att sälja en dröm reklamen på
Page 64 and 65: 5. SPELREKLAMENS INVERKAN PÅ SPELM
Page 66 and 67: spelreklamens inverkan på spelmiss
Page 72 and 73: eroende skulle vara lättare att an
Page 82: 6. SPELREKLAMENS PSYKOLOGI OCH RETO
Page 85 and 86: 84 att sälja en dröm produkten s
Page 87 and 88: 86 att sälja en dröm dessa märkl
Page 89 and 90: 88 att sälja en dröm senare Carte
Page 91 and 92: 90 att sälja en dröm Fokus på sa
Page 93 and 94: 92 att sälja en dröm första fors
Page 95 and 96: 94 att sälja en dröm Upplysningen
Page 97 and 98: 96 att sälja en dröm och ”Säg
Page 99 and 100: 98 att sälja en dröm justeras, de
Page 101 and 102: 100 att sälja en dröm Bild 18. Sp
Page 104: 7. ÄR SPELREKLAM VILSELEDANDE?
Page 107 and 108: 106 att sälja en dröm Psykologen
Page 109 and 110: 108 att sälja en dröm För det tr
Page 111 and 112: 110 att sälja en dröm stavlig men
Page 113 and 114: 112 att sälja en dröm att det är
Page 115 and 116: 114 att sälja en dröm Det är ing
Page 117 and 118: 116 att sälja en dröm erfarenhet
Page 119 and 120: 118 att sälja en dröm lertid käl
Page 122 and 123: 8. ETISKA FRÅGOR Det är oetiskt a
Page 124 and 125: Bild 21. Bild 22. Bild 23. inkomstt
Page 126 and 127: etiska frågor 125 mer att bli så
Page 128 and 129:
etiska frågor 127 fanns till exemp
Page 130:
Inom Renomodellens ram ryms också
Page 134 and 135:
9. BUDSKAP OCH VÄRDERINGAR I SPELR
Page 136 and 137:
udskap och värderingar i spelrekla
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142:
10. SLUTORD
Page 145 and 146:
144 att sälja en dröm Spelandets
Page 147 and 148:
146 att sälja en dröm Ben-Tovim,
Page 149 and 150:
148 att sälja en dröm Cosgrave, J
Page 151 and 152:
150 att sälja en dröm Friedman, M
Page 153 and 154:
152 att sälja en dröm Hulen, Don.
Page 155 and 156:
154 att sälja en dröm Lotteriutre
Page 157 and 158:
156 att sälja en dröm Productivit
Page 159 and 160:
158 att sälja en dröm Starkey, Ly
Page 161 and 162:
160 att sälja en dröm Williams, R
show all

Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?