Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är spelreklam vilseledande? 117<br />
sådan reklam är subjektivt vilseledande är knivig och beror på, fortfarande<br />
<strong>en</strong>ligt definition<strong>en</strong> ovan, vad som skall betraktas som <strong>en</strong> falsk föreställning.<br />
Antag att <strong>en</strong> person ser reklam för Trisslott<strong>en</strong> med temat ”Plötsligt händer<br />
det”. Reklam<strong>en</strong> gör person<strong>en</strong> b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong> att fantisera om att han eller hon<br />
skrapar fram <strong>en</strong> storvinst. En reklambroschyr från månadslotteriet stimulerar<br />
till samma sorts fantasier: ”tänk om jag var <strong>en</strong> av vinnarna”, ”tänk<br />
vad många fina saker jag kan vinna”, ”jag skulle nog välja att resa till<br />
Mauritius”, och så vidare. Sådana fantasier framstår inte som föreställningar<br />
som anting<strong>en</strong> är falska eller sanna, d<strong>en</strong> mest adekvata beteckning<strong>en</strong><br />
är nog önsketänkande. D<strong>en</strong> önsketänkande person<strong>en</strong> hemfaller åt <strong>en</strong> fantasi<br />
om <strong>en</strong> möjlig och önskvärd framtid.<br />
Vi har alla erfar<strong>en</strong>het av att våra medmänniskor i varierande utsträckning<br />
ägnar sig åt önsketänkande. Vissa personer ger intryck av att i stor<br />
utsträckning leva i <strong>en</strong> fantasivärld medan andra är jordnära och sällan<br />
ägnar sig åt önsketänkande; det finns också <strong>en</strong> del som har <strong>en</strong> pessimistisk<br />
och neurotisk läggning och är b<strong>en</strong>ägna att fantisera om alla oönskade saker<br />
som kan hända dem. Om vi undantar extremfall<strong>en</strong> i skalans båda ändar<br />
ägnar sig de flesta människor spontant åt önsketänkande och är medvetna<br />
om detta. <strong>Att</strong> fantisera om <strong>en</strong> storvinst på spel är således i normalfallet inte<br />
detsamma som att tro att man har <strong>en</strong> god chans att vinna d<strong>en</strong>. Kanske är<br />
det också så att <strong>en</strong> del människor inte vill veta bättre utan föredrar <strong>en</strong><br />
behaglig illusion om att ha chans att vinna miljoner framför d<strong>en</strong> krassa statistiska<br />
verklighet<strong>en</strong>. Reklam överhuvudtaget ställer konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> inför ett<br />
dilemma: ”He wants ’truth’, but he also wants and needs the alleviating<br />
imagery and tantalizing promises of the advertiser and designer” (Levitt,<br />
1970:92).<br />
Det är således svårt att argum<strong>en</strong>tera för att det skulle vara vilseledande<br />
av spelreklam att uppmuntra till önsketänkande. När det gäller spel som<br />
erbjuder chans till storvinster är spelbolag<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong>tliga produkt <strong>en</strong> <strong>dröm</strong><br />
och det är d<strong>en</strong> <strong>dröm</strong>m<strong>en</strong> som reklam<strong>en</strong> saluför.<br />
Detta leder in på frågan i vilk<strong>en</strong> mån ”<strong>dröm</strong>reklam” får människor att<br />
överskatta vinstmöjligheter. De psykologiska tumregler som diskuterades i<br />
förra kapitlet antyder ju att så är fallet. Om intryck<strong>en</strong> att det är många som<br />
vinner, att det finns många vinster och så vidare, kom från <strong>en</strong> obero<strong>en</strong>de<br />
källa eller personlig erfar<strong>en</strong>het vore det upp<strong>en</strong>bart att de skulle ge ett<br />
intryck av att det var lättare att vinna än vad det eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är. Nu är emel