Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

spelreklamens inverkan på spelmissbruket 65 Förutom SOGS och DSM-IV finns ett antal andra enkätbaserade mätinstrument som används i varierande utsträckning, vissa bara i någon enstaka undersökning: • NODS – baserat på DSM-IV och utvecklat i USA (National Gambling Impact Study Commission. Final Report, 1999) • GA-20 – Anonyma Spelares 20 frågor (se Derevensky & Gupta, 2000) • Short SOGS – förkortad version av SOGS (Room et al., 1999) • SOGS-RA – ungdomsversion av SOGS (Winters et al., 1993) • DSM-IV-J – ungdomsversion av DSM-IV (Fischer, 1992) • DSM-IV-MR-J – vidareutvecklad version av DSM-IV-J (Fischer, 2000) • MAGS – baserad på DSM-IV, för ungdomar (Shaffer et al., 1994) • MAGS-7 – kortversion av MAGS (Langhinrichsen-Rohling et al., 2004; Shaffer et al., 1994) • APGI – för ungdomar, under utveckling vid Canadian Centre on Substance Abuse • CPGI – ett formulär med 31 frågor utvecklat i Kanada (Ferris & Wynne, 2001) • Lie-Bet Questionaire – består av endast två frågor (Johnson et al., 1997) • EIGHT – för hälsovårdspersonal som misstänker att patienter har spelproblem (Potenza et al., 2002) • GPS – mäter ”tvångsmässig” och ”harmonisk” spelpassion (Rousseau et al., 2002) • Windsor Problem Gambling Screen for Older Adults – för äldre och pensionärer (Frisch et al., 2003) • VGS – utvecklat för bruk i Australien (Ben-Tovim et al., 2001) Därutöver finns en mängd instrument för att uppskatta attityder, föreställningar med mera hos spelare (för en översikt, se Toneatto & Millar, 2004). Mångfalden av olika mätinstrument är ett tecken på att spelberoende är en företeelse som är problematisk att mäta. Det är inte lika enkelt som att ta mått på personers blodvärde eller sänka. Frågeformulären anpassas efter olika åldersgrupper, olika länder och olika uppfattningar bland forskarna om vad som är spelproblematikens kärna. Även om SOGS är det mest använda frågeformuläret finns det inget vedertaget standardtest för spelberoende.
66 att sälja en dröm Det framstår som tveksamt om något av de instrument som används i dag har tillräcklig noggrannhet för att kunna registrera de variationer i antalet spelberoende som varierande volymer av spelreklam eventuellt ger upphov till. Den svenska prevalensstudien – som genom sitt stora urval och sin höga svarsfrekvens anses vara en av de mest tillförlitliga undersökningarna av spelmissbruk som har gjorts i världen – angav prevalensen för aktuella ”troliga patologiska spelare” i Sverige till mellan 0,4 och 0,8 procent av befolkningen över 18 år. Prevalensen för aktuella ”problemspelare” låg mellan 1,1 och 1,7 procent (Rönnberg et al., 2000). Det fanns således en betydande osäkerhetsmarginal. För att ge tydliga utslag i denna typ av mätningar måste därför variationer i spelreklamens volym ge upphov till stora variationer i spelmissbruket och åtminstone tidvis orsaka en stor del av spelberoendet. Det framstår som orimligt att reklamen har en sådan effekt (se avsnittet nedan, ”Diskussion: Lockelser och impulser”). En specifik stötesten för en sådan tänkt studie är att det tar relativt lång tid att utveckla spelberoende – och olika personer gör det olika snabbt, det kan röra sig om mindre än ett år till flera decennier (Hulen, 2003) – och det är således oklart vilken fördröjning det kan finnas i reklamens eventuella effekter på spelmissbruk. Under den aktuella tidsperioden kan också en rad faktorer variera som kan påverka antalet personer med beroendeproblem, till exempel tillkomsten och frånfallet av spelformer på spelmarknaden, förändringar i behandlingsinsatser för spelmissbruk samt upplysning och debatt om spelmissbruk. Det skulle således vara svårt att skilja ut vad som är variationer i spelberoende på grund av reklamen och på grund av andra orsaker. Till hjälp i detta vore det bra om det fanns många undersökningar av hur spelmissbruk varierar över tid i olika länder, så att det fanns något att jämföra med, och i bästa fall också klara belägg för vilka faktorer som påverkar variationer i spelmissbruk. Sådana undersökningar är dock ovanliga (Abbot et al., 2004) och incidensstudier, som beräknar antalet nya fall av spelmissbrukare under en viss tidsperiod, saknas helt (Abbot et al., 2004). Det andra tänkbara sättet att studera eventuell samvariation mellan omfattningen av spelreklam och omfattningen av spelmissbruk är att tillämpa den inom alkoholforskning vedertagna totalkonsumtionsmodellen. Grundfrågan är då i vilken mån en sådan modell är giltig för spel. Totalkonsumtionsmodellen innebär att om totalkonsumtionen av alkohol ökar, så ökar också alkoholmissbruket i motsvarande omfattning. När
Page 1 and 2:
Att sälja en dröm - om spelreklam
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2005
Page 5 and 6:
Diskussion: lockelser och impulser
Page 7 and 8:
6 att sälja en dröm Författarens
Page 9 and 10:
8 att sälja en dröm • Does gamb
Page 11 and 12:
10 att sälja en dröm Sammanfattni
Page 13 and 14:
12 att sälja en dröm och tobaksre
Page 16: 1. INLEDNING
Page 20: 2. SPEL OCH SPELREKLAM I SVERIGE
Page 23 and 24: 22 att sälja en dröm 1970-talet t
Page 25 and 26: 24 att sälja en dröm När Lotto i
Page 27 and 28: 26 att sälja en dröm Under 2004 h
Page 29 and 30: 28 att sälja en dröm Till en bör
Page 31 and 32: 30 att sälja en dröm Diagram 1. S
Page 33 and 34: 32 att sälja en dröm möjliggörs
Page 35 and 36: 34 att sälja en dröm Tabell 2. Re
Page 37 and 38: 36 att sälja en dröm Dessa förtj
Page 39 and 40: 38 att sälja en dröm ställts bla
Page 42: 3. DEN AKADEMISKA LITTERATUREN OM S
Page 45 and 46: 44 att sälja en dröm Den internat
Page 48: 4. REKLAMENS EFFEKT PÅ OMFATTNINGE
Page 51 and 52: 50 att sälja en dröm Ekonometrisk
Page 53 and 54: 52 att sälja en dröm Diagram 3. F
Page 55 and 56: 54 att sälja en dröm Svårigheter
Page 57 and 58: 56 att sälja en dröm att veta i v
Page 59 and 60: 58 att sälja en dröm Reklamens p
Page 61 and 62: 60 att sälja en dröm reklamen på
Page 64 and 65: 5. SPELREKLAMENS INVERKAN PÅ SPELM
Page 68 and 69: spelreklamens inverkan på spelmiss
Page 72 and 73: eroende skulle vara lättare att an
Page 82: 6. SPELREKLAMENS PSYKOLOGI OCH RETO
Page 85 and 86: 84 att sälja en dröm produkten s
Page 87 and 88: 86 att sälja en dröm dessa märkl
Page 89 and 90: 88 att sälja en dröm senare Carte
Page 91 and 92: 90 att sälja en dröm Fokus på sa
Page 93 and 94: 92 att sälja en dröm första fors
Page 95 and 96: 94 att sälja en dröm Upplysningen
Page 97 and 98: 96 att sälja en dröm och ”Säg
Page 99 and 100: 98 att sälja en dröm justeras, de
Page 101 and 102: 100 att sälja en dröm Bild 18. Sp
Page 104: 7. ÄR SPELREKLAM VILSELEDANDE?
Page 107 and 108: 106 att sälja en dröm Psykologen
Page 109 and 110: 108 att sälja en dröm För det tr
Page 111 and 112: 110 att sälja en dröm stavlig men
Page 113 and 114: 112 att sälja en dröm att det är
Page 115 and 116: 114 att sälja en dröm Det är ing
Page 117 and 118:
116 att sälja en dröm erfarenhet
Page 119 and 120:
118 att sälja en dröm lertid käl
Page 122 and 123:
8. ETISKA FRÅGOR Det är oetiskt a
Page 124 and 125:
Bild 21. Bild 22. Bild 23. inkomstt
Page 126 and 127:
etiska frågor 125 mer att bli så
Page 128 and 129:
etiska frågor 127 fanns till exemp
Page 130:
Inom Renomodellens ram ryms också
Page 134 and 135:
9. BUDSKAP OCH VÄRDERINGAR I SPELR
Page 136 and 137:
udskap och värderingar i spelrekla
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142:
10. SLUTORD
Page 145 and 146:
144 att sälja en dröm Spelandets
Page 147 and 148:
146 att sälja en dröm Ben-Tovim,
Page 149 and 150:
148 att sälja en dröm Cosgrave, J
Page 151 and 152:
150 att sälja en dröm Friedman, M
Page 153 and 154:
152 att sälja en dröm Hulen, Don.
Page 155 and 156:
154 att sälja en dröm Lotteriutre
Page 157 and 158:
156 att sälja en dröm Productivit
Page 159 and 160:
158 att sälja en dröm Starkey, Ly
Page 161 and 162:
160 att sälja en dröm Williams, R
show all

Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?