Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

spelreklamens inverkan på spelmissbruket 65
Förutom SOGS och DSM-IV finns ett antal andra enkätbaserade mätinstrument
som används i varierande utsträckning, vissa bara i någon
enstaka undersökning:
• NODS – baserat på DSM-IV och utvecklat i USA (National Gambling
Impact Study Commission. Final Report, 1999)
• GA-20 – Anonyma Spelares 20 frågor (se Derevensky & Gupta, 2000)
• Short SOGS – förkortad version av SOGS (Room et al., 1999)
• SOGS-RA – ungdomsversion av SOGS (Winters et al., 1993)
• DSM-IV-J – ungdomsversion av DSM-IV (Fischer, 1992)
• DSM-IV-MR-J – vidareutvecklad version av DSM-IV-J (Fischer, 2000)
• MAGS – baserad på DSM-IV, för ungdomar (Shaffer et al., 1994)
• MAGS-7 – kortversion av MAGS (Langhinrichsen-Rohling et al., 2004;
Shaffer et al., 1994)
• APGI – för ungdomar, under utveckling vid Canadian Centre on Substance
Abuse
• CPGI – ett formulär med 31 frågor utvecklat i Kanada (Ferris & Wynne,
2001)
• Lie-Bet Questionaire – består av endast två frågor (Johnson et al., 1997)
• EIGHT – för hälsovårdspersonal som misstänker att patienter har
spelproblem (Potenza et al., 2002)
• GPS – mäter ”tvångsmässig” och ”harmonisk” spelpassion (Rousseau
et al., 2002)
• Windsor Problem Gambling Screen for Older Adults – för äldre och
pensionärer (Frisch et al., 2003)
• VGS – utvecklat för bruk i Australien (Ben-Tovim et al., 2001)
Därutöver finns en mängd instrument för att uppskatta attityder, föreställningar
med mera hos spelare (för en översikt, se Toneatto & Millar, 2004).
Mångfalden av olika mätinstrument är ett tecken på att spelberoende är en
företeelse som är problematisk att mäta. Det är inte lika enkelt som att ta
mått på personers blodvärde eller sänka. Frågeformulären anpassas efter
olika åldersgrupper, olika länder och olika uppfattningar bland forskarna
om vad som är spelproblematikens kärna. Även om SOGS är det mest
använda frågeformuläret finns det inget vedertaget standardtest för spelberoende.