Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut

10.
SLUTORD
Den akademiska litteraturen om spelreklam och dess påverkan på spelandet och
spelmissbruket är inte omfattande. Trots det har det gått att vaska fram
vissa fakta och utifrån dessa föra resonemang som i någon mån varit klargörande.
Rapporten har också visat vilken framtida forskning kring spelreklam
som framstår som genomförbar och angelägen.
Det kan förefalla märkligt att ett ämne som är så omdebatterat inte är
mer utforskat. Efter denna genomgång av forskningen framstår inte detta
längre som underligt: det är ett svårt forskningsfält. Den fråga som är hetast
i den offentliga debatten – i vilken mån spelreklam förvärrar spelmissbruket
– är mycket besvärlig att ge svar på genom empiriska undersökningar.
Spel har alltid varit en omdebatterad företeelse och den utbredda lusten
att spela har mötts av kritik och fördömanden. Spel har ansetts locka fram
habegäret, appellera till människans irrationella sida och få medborgarna
att drömma sig bort i fantasier om individuell lycka genom rikedom i stället
för att reagera mot de missförhållanden som råder i samhället. Under de
senaste decennierna har debatten om spelandets avigsidor tagit en ny vändning
och fokuserat på spelmissbruk. Reklam är också en omdebatterad
företeelse, åtminstone periodvis. Reklam kritiseras för att vara en särskilt
stötande yttring av kommersialismen: enorma summor investeras i reklam
som skall få oss att konsumera mer och mer, genuint mänskliga behov förvrängs
och reklamens förföriska budskap lockar oss med en fantasivärld
där lycka finns i de produkter som saluförs.
Spel och reklam har enligt denna kritik således en gemensam nämnare:
fantasier, och närmare bestämt fantasier om att bli lycklig. Detta framstår
som en korrekt observation. Kärnan i kritiken verkar vara åsikten att det är
fel att kommersialisera och tjäna pengar på sådana fantasier. Det finns
givetvis ingen forskning som kan säga i vilken mån den åsikten är rimlig,
det är en politisk fråga eller snarare en fråga om livsåskådning.