Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
Att sälja en dröm - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
är spelreklam vilseledande? 113<br />
Sv<strong>en</strong>ska Spels motto för K<strong>en</strong>o – ”Lett å vinne” – skulle möjlig<strong>en</strong> kunna anses<br />
vilseledande i d<strong>en</strong>na bemärkelse. Det är inte lättare att vinna på K<strong>en</strong>o än på<br />
andra lotterier och det är definitivt lättare att förlora på K<strong>en</strong>o än att vinna; <strong>en</strong><br />
mer med verklighet<strong>en</strong> över<strong>en</strong>sstämmande slogan vore således ”Lett å förlore”.<br />
Sv<strong>en</strong>ska Spels reklam för Triss ”Plötsligt händer det” är i bokstavlig<br />
m<strong>en</strong>ing sannings<strong>en</strong>lig och ATG:s ”Bli rik på hästar!” är <strong>en</strong> uppmaning som<br />
var och <strong>en</strong> får ta ställning till och bedöma rimlighet<strong>en</strong> av. Som talakt betraktad<br />
ligger dock d<strong>en</strong>na uppmaning nära det objektivt falska påstå<strong>en</strong>det ”Du<br />
blir rik på hästar!”. Båda dessa slogans är, som all annan reklam, <strong>en</strong>sidiga: de<br />
fokuserar på vinst medan förlust är det vanligaste i dessa spel. Mer verklighetsnära<br />
slogans vore: ”Det händer oerhört sällan” och ”Förlora på hästar!”<br />
Om vi övergår till att diskutera vilseledande i subjektiv bemärkelse är <strong>en</strong><br />
första frågeställning i vilk<strong>en</strong> mån människor tar spelreklam på allvar. Det framgår<br />
i Sverige tydligt vad som i TV, radio och tidningar är reklam, och människor<br />
tolkar budskap<strong>en</strong> som reklam och inte som objektiva fakta. Som redan nämnts<br />
har människor <strong>en</strong> def<strong>en</strong>siv attityd när de ser reklam, de vet att de utsätts för ett<br />
försök att påverka dem. Ett argum<strong>en</strong>t till reklam<strong>en</strong>s förmån är att reklam är det<br />
”ärligaste som finns i <strong>en</strong> tidning” (anställd vid reklamfirma, citerad i Alvesson<br />
& Köping, 1993:212) och att det är långt mer försåtligt med journalistiska<br />
”fakta” som utger sig för att vara objektiva m<strong>en</strong> som i själva verket vilseleder<br />
läsar<strong>en</strong>. Reklam, <strong>en</strong>ligt detta argum<strong>en</strong>t, gör inte sådana falska anspråk på<br />
sannings<strong>en</strong>lighet utan sticker aldrig under stol med att vilja påverka.<br />
I <strong>en</strong> undersökning gjort av Konsum<strong>en</strong>tverket år 1993 framkom att bara<br />
11 proc<strong>en</strong>t ansåg att TV-reklam oftast gav ”korrekt information om varor<br />
och tjänster” medan 82 proc<strong>en</strong>t tyckte att d<strong>en</strong> gav <strong>en</strong> ”överdrivet positiv<br />
bild av varor och tjänster” (1993:23). Sv<strong>en</strong>ska Spel låter varje år göra <strong>en</strong><br />
intervjuundersökning (utförd av marknadsundersökningsbolaget GFK) av<br />
spelvanor och attityder, och i d<strong>en</strong> ingår några frågor om reklam – reklam i<br />
allmänhet och således inte specifikt spelreklam. Statistikern Martin<br />
Johansson på Sv<strong>en</strong>ska Spel har för d<strong>en</strong>na rapport sammanställt några<br />
sifferuppgifter från 2003 års undersökning. Det framkommer att de intervjuade<br />
är tämlig<strong>en</strong> positiva till reklam, mer än tre fjärdedelar instämmer<br />
helt eller delvis med påstå<strong>en</strong>det ”reklam gör att jag bekvämt får information<br />
om produkter”. Samtidigt har de <strong>en</strong> kritisk inställning till reklam<strong>en</strong>s<br />
tillförlitlighet, mer än tre fjärdedelar instämmer helt eller delvis med påstå<strong>en</strong>det<br />
”nästan all reklam är ute efter att vilseleda allmänhet<strong>en</strong>”.
Change language