04.02.2015 Views

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

DN 31 januari <strong>2012</strong>:<br />

“Steven Pinker: ”The better angels of our<br />

nature””<br />

“800 sidor om människan <strong>och</strong> våldet. Steven Pinker satsar allt <strong>och</strong><br />

förklarar varför världen har blivit bättre.”<br />

“Äntligen ett glädjebudskap: världen har blivit allt mindre våldsam!<br />

Vi lever faktiskt i den mest fredliga tiden i homo sapiens historia. Vare<br />

sig man ser det på kort eller lång sikt, decennier eller millennier, är<br />

tendensen tydlig. Därtill statistiskt säkerställd. Jag säger bara: minns<br />

An Lushan-upproret. Och återkommer till det.<br />

Detta glädjens budskap kan vara svårsmält i en global medial tidsålder<br />

som ständigt rapporterar om svält <strong>och</strong> krig, katastrofer <strong>och</strong><br />

trafficking, blodiga yxmord <strong>och</strong> barn som dödar barn. Det framstår,<br />

snällt sagt, som en smula naivt. Likväl hävdar Steven Pinker just det.<br />

Men han är ingen bortkollrad nyfrälst Jesusscientolog utan en av<br />

USA:s främsta tänkande forskare.<br />

Pinker vet att slutsatsen är både kontraintuitiv <strong>och</strong> kontroversiell. Så<br />

han framlägger därför 800 digra sidor bevis i nya boken ”The better<br />

angels of our nature. Why violence has declined” som renderat<br />

huvudsakligen positiva recensioner i USA, men också attackerats,<br />

främst av fackhistoriker.<br />

Den 57-årige Steven Pinker är född i Kanada men psykologiprofessor<br />

vid Harvard sedan evigheter. En världsledande språkforskare – vad<br />

Pinker inte vet om verb, är inte värt att veta – med fäbless för evolutionär<br />

psykologi <strong>och</strong> medvetandeforskning. Han har tidigare publicerat<br />

fem populärvetenskapliga böcker om allt från hur vår språkinstinkt<br />

fungerar till byggklossarna i medvetandets trollerilåda. Han är också<br />

en flitig, gärna frän debattör; hans sågning av Malcolm Gladwells<br />

”Vad hunden såg <strong>och</strong> andra äventyr” i New York Times är redan smått<br />

legendarisk.<br />

I nya boken går han långt utanför sin egen specialkompetens. ”The<br />

better angels of our nature” är historia, kriminologi, tortyrhistoria,<br />

ekonomi, filosofi, psykologi, sociologi, idéhistoria. Och mycket statistik,<br />

ett ämne som Pinker på goda, vetenskapliga grunder – läs Daniel<br />

Kahneman nya, intressanta bok, ”Thinking, fast and slow” – vet att<br />

alla människor, även forskare, gärna drar förbluffande felaktiga slutsatser<br />

av.<br />

Alla vet ju att 1900-talet är historiens blodigaste sekel. Ja, räknat i<br />

absoluta tal, antalet döda. Men en jämförande historisk studie måste<br />

räkna procentuellt, allt annat är orimligt med tanke på befolkningsutvecklingen.<br />

Då framstår forna våldsamheter i väsentligen dystrare ljus.<br />

Historiens krigiska lågvattenmärke var varken första eller andra<br />

världskriget utan, just det, An Lushan-upproret. I Kina på 700-talet då<br />

runt 36 miljoner människor dog vilket översatt till 1900-talets befolkning<br />

motsvarar ofattbara 429 miljoner döda. Tvåa på denna bistra lista<br />

hamnar mongolernas bärsärkagång på 1200-talet då 40 miljoner<br />

människor massakrerades, vilket Pinker 1900-talsöversätter till 278<br />

miljoner.<br />

Jämför man i stället dödligheten med nivåerna bland jägar- <strong>och</strong> samlarsamhällen<br />

– vissa med en krigisk dödlighet på trettio procent –<br />

summeras översättning av de två världskrigen till 2 miljarder (!) döda.<br />

Pinker utnyttjar också, flitigt, jämförande mordstatistik, där den säkraste<br />

statistiken hämtas från 1200-talets England <strong>och</strong> framåt. Trenden

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!