Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells
Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells
Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden<br />
Avsikten med denna bilaga är att ge en översikt av vad vi utifrån<br />
svensk <strong>och</strong> internationell forskning vet om situationen för utrikes<br />
födda på den svenska arbetsmarknaden. I bilagan ges en översikt över<br />
dagens situation, identifieras olika orsaker till att varför<br />
sysselsättningen <strong>och</strong> arbetskraftsdeltagandet är lägre för utrikes födda<br />
<strong>och</strong> diskuteras hur olika åtgärder kan användas för att förbättra dagens<br />
situation. Bland de åtgärder som diskuteras ur ett<br />
arbetsmarknadsperspektiv är verksamheten under tiden från ansökan<br />
till beslut om uppehållstillstånd, bosättningsbeslutet,<br />
introduktionsverksamheten, svenska för invandrare, validering,<br />
arbetsmarknadsåtgärder <strong>och</strong> skolverksamheten för de utrikes föddas<br />
barn. Utifrån denna diskussion dras slutsatser om i vilken riktning<br />
dessa verksamheter kan behöva förändras för att uppnå en effektiv<br />
arbetsmarknadsetablering.<br />
Bilagan skrivs av fil. dr. Stefan Eriksson ämnessakkunnig vid<br />
Finansdepartementet <strong>och</strong> verksam vid Nationalekonomiska<br />
institutionen vid Uppsala universitet.<br />
• Forskningsrapport: Utrikes födda på den svenska<br />
arbetsmarknaden<br />
Den svenska lönebildningen<br />
Avsikten med denna bilaga är att analysera den svenska<br />
lönebildningen. I bilagan belyses hur väl den svenska lönebildningen<br />
fungerar, identifieras problemområden <strong>och</strong> diskuteras eventuella<br />
förändringar som kan behöva göras för att mildra dessa problem.<br />
Bedömningar görs av i vilken utsträckning dagens lönebildning bidrar<br />
till en effektiv allokering av resurser över sektorer <strong>och</strong> om<br />
lönebildningen fungerar bättre för vissa grupper än för andra. Frågor<br />
som berörs är: Bör vissa sektorer vara löneledande <strong>och</strong> i så fall vilka<br />
Vilka faktorer är viktiga när det gäller att avgöra vilka sektorer som<br />
ska vara löneledande Riskerar dagens lönebildning att ge upphov till<br />
persistensproblem <strong>och</strong> hur kan förändringar av institutioner förhindra<br />
att sådana problem uppstår<br />
Bilagan skrivs av professor Nils Gottfries verksam vid<br />
Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.<br />
• Forskningsrapport: Fungerar den svenska lönebildningen<br />
Behöver det svenska anställningsskyddet reformeras -<br />
<strong>och</strong> i så fall hur<br />
Bilagan analyserar det svenska anställningsskyddet <strong>och</strong> hur dess<br />
utformning påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Det svenska<br />
regelverkets styrkor <strong>och</strong> svagheter diskuteras utifrån lärdomar från<br />
ekonomisk teori <strong>och</strong> tidigare empirisk forskning. Syftet är att klargöra<br />
vilka delar, om några, av regelverket som skulle kunna reformeras för<br />
att få arbetsmarknaden att fungera bättre. De stora skillnaderna i det<br />
svenska regelverket mellan tillfälliga anställningar där regelverket är<br />
tämligen flexibelt <strong>och</strong> tillsvidareanställningar där regelverket i stället<br />
ofta betraktas som strikt i internationella jämförelser behandlas<br />
särskilt. Slutligen diskuterar författaren olika möjliga reformer samt<br />
för <strong>och</strong> nackdelar med olika möjliga vägval vid utformningen av ett<br />
framtida svenskt anställningsskydd.<br />
Bilagan skrivs av Professor Pierre Cahuc verksam vid Ecole<br />
Polytechnique i Paris.<br />
•<br />
Forskningsrapport: Det svenska anställningsskyddet
Change language