Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

DN 18 maj 2012:
”Därför måste vi tala mer om hur medierna
utvecklas”
“Utmaning för framtiden. Framtidskommissionen ska på regeringens
uppdrag identifiera framtida samhällsutmaningar. En av
dessa är medielandskapets förändringar. De har ökat möjligheterna
att ta del av nyhetsmedier, men också gjort det enklare att undvika
dem och söka sig till medier som bekräftar åsikter och fördomar.
Medie­utvecklingens betydelse för demokrati och social
sammanhållning måste diskuteras mycket mer, skriver Jesper
Strömbäck.”
“Förra året tillsatte regeringen en Framtidskommission med uppdraget
att identifiera framtidens samhällsutmaningar. En av dessa utmaningar
handlar om medielandskapets förändringar och dess betydelse för den
politiska åsiktsbildningen, det politiska deltagandet, den sociala sammanhållningen
och, ytterst, demokratin.
Att medielandskapet har förändrats dramatiskt under de senaste
decennierna är ingen nyhet. Public service-monopolet har brutits, antalet
radio- och tv-kanaler har ökat dramatiskt, sändningstiderna i etermedierna
har ökat kraftigt, och internet har tillkommit och blivit en
integrerad del av våra liv. I dag finns det en närmast obegränsad tillgång
till nyheter och information från olika delar av världen. Aldrig
har tillgången till information varit lika omfattande som nu. Aldrig har
valfriheten varit lika stor.
Den här utvecklingen är på många sätt oerhört positiv, men den innebär
också stora utmaningar. Det gäller inte minst eftersom medierna
och människors medieanvändning påverkar deras verklighetsbilder,
åsiktsbildning och, i förlängningen, politiska beteenden. Vilka medier
och typer av medieinnehåll människor tar del av kan därför få stor
betydelse.
Ett antagande i de flesta diskussioner kring demokratin är att den
förutsätter att människor är relativt informerade. Utan kunskaper är det
svårt att på ett genomtänkt sätt ta ställning i samhällsfrågor. Ett annat
antagande är att en fungerande demokrati förutsätter att det råder relativt
stor jämlikhet vad gäller politiska kunskaper och politiskt deltagande.
Annars riskerar vissa grupper att representeras sämre än andra.
Ett tredje antagande är att en fungerande demokrati förutsätter att
människor har relativt gemensamma verklighetsbilder. Annars blir det
svårt att föra en meningsfull politisk debatt. Idealt sett spelar nyhetsmedierna
här en viktig roll genom att tillhandahålla sådan information
som människor behöver för att ta ställning i samhällsfrågor och genom
att fungera som en gemensam arena för politisk debatt.
För att detta ska fungera krävs dels att medierna tillhandahåller
sådan information som människor behöver för att kunna ta ställning i
samhällsfrågor, dels att det inte råder allt för stora klyftor mellan
grupper när det gäller nyhetskonsumtionen.
Inte minst ur det senare perspektivet innebär medieutvecklingen en
utmaning. Ska man förklara människors medieanvändning och andra
beteenden visar forskning att kombinationen av tre faktorer är helt
centrala: möjligheter, motivationer och förmågor. Ett ökat utbud av
medier leder därför till ökade skillnader i nyhetskonsumtion genom tre
mekanismer. För det första, ju större medieutbudet är, desto mer
selektiva tvingas människor vara när de väljer mellan medier och olika
typer av medieinnehåll. För det andra, ju mer selektiva människor
tvingas vara när de väljer medier och olika typer av medieinnehåll,