Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

nen ledde till ett beslut om folkomröstning i kärnkraftsfrågan och att
inga reaktorer fick startas före omröstningen, som skedde i mars 1980.
Två ja-linjer och en nej-linje fanns som alternativ. Ja-linjerna vann
omröstningen och Ringhals 3 startade. Fyra år efter folkomröstningen
har Sverige full drift på fyra kärnkraftanläggningar.
Positiv opinion enligt ny forskning
Kärnkraftsopinionen har aldrig varit så positiv sedan mätningarna
startade 1996. Årliga mätningar görs av SOM-institutets (Samhälle,
Opinion, Medier vid Göteborgs universitet). Senaste undersökningen
gjordes hösten 2008, och sedan dess har kärnkraften blivit än mer
debatterad.
Enligt SOM-rapporten vill endast 9 procent av svenskarna avveckla
kärnkraften omgående och 22 procent vill fortsätta använda de kärnkraftsreaktorer
vi har men inte bygga några nya. 30 procent av de
tillfrågade vill använda kärnkraften och förnya kärnkraftverken efter
hand och 21 procent vill bygga fler kärnkraftsreaktorer.
Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige vid Göteborgs universitet,
studerar opinionsbildning och åsiktsförändringar i energifrågor.
Projektet har pågått sedan 1970-talet och vissa mätserier går ända
tillbaka till folkomröstningen om kärnkraften 1980. Huvudfrågan
gäller hur människors åsikter och kunskaper formas i komplicerade
men också konfliktladdade och emotionella sakfrågor, som energi- och
kärnkraftsfrågan. Data består av omfattande årliga
opinionsundersökningar.
Hur ser kärnkraftsutvecklingen ut internationellt
De senaste 20 åren har kärnkraftsutbyggnaden varit koncentrerad
till Sydostasien (Kina, Taiwan, Japan, Sydkorea och Indien).
Sedan några år tillbaka förberedes en omfattande nybyggnad även
i västländerna. För närvarande drivs 441 kärnkraftsreaktorer i 31
länder. De har en sammanlagd effekt om 363 GW. Trettio reaktorer
är under byggnad och 24 länder, varav sex länder inte har
några reaktorer tidigare, planerar för byggande av ytterligare 104
reaktorer.
Globalt har intresset för kärnkraft som energikälla vuxit markant under
senare år. Till förklaringarna hör det ständigt ökande energibehovet,
hotet från växthusgaserna, ett par incidentfria decennier samt nationers
behov av oberoende energiförsörjning. En fjärdedel av jordens
befolkning saknar fortfarande tillgång till el. Prognoser pekar på att det
globala behovet av el kommer att fördubblas till år 2050.
Två länder som satsar i Europa
Finland har blivit en pionjär inom kärnkraftsområdet i och med att
man beslutat att bygga världens största reaktor, Olkiluoto 3. Sedan
detta beslut fattades har Finland inlett planeringen av ytterligare tre
nya reaktorer. Finland är ett av få västländer som satsar på kärnkraft
igen. Landets parlament antog 2001 en nationell klimatstrategi där
man kunde se två vägar att nå målet med Kyotoavtalet. Det ena var att
ersätta kol med importerad gas. Det andra var att bygga ut kärnkraften.
Finlands val föll på det senare alternativet.
Frankrike är ett annat europeiskt land som satsar på kärnkraftsutbyggnad.
Landet får 80 procent av sin energi från kärnkraft. En successiv
övergång till nyare reaktorer planeras, och Frankrike är vid sidan av
Finland ett av de länder som tydligast satsar på kärnkraft. Frankrike