Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

DN 16 maj 2012:
”Skogen är vårt levebröd”
“Om skogsbygderna i framtiden ska fortsätta att bidra till
Sveriges välstånd och utveckling, kan inte den allra mest extrema
naturvårdssynen tillåtas härja fritt, skriver skogsentreprenören
Pelle Sallin i en replik.”
“De senaste veckorna har stridsropen mot Svenskt skogsbruk och
glesbygden skallat i massmedierna. I SR:s ”Godmorgon, världen!”,
SVT:s ”Rapport” och ”Uppdrag Granskning” och i Dagens Nyheter
där Maciej Zaremba totalsågat svenskt skogsbruk.
Undertecknad, som både är skogsägare och företagare och arbetar
med skog och skogsbruk i Norrlands inland, blir alldeles häpen över
den okunskap och hätskhet som kännetecknat mediernas rapportering
om hur verkligheten ser ut i den svenska skogen.
Teknikerna att attackera dagens skogsbruk är olika.
Förminskningen av skogens betydelse för Sverige och Norrlands
inland är en teknik. Po Tidholm, i ”Godmorgon, världen”, hänvisar till
att export av skogsprodukter ”bara” bidrar med 2,7 procent till BNP,
sysselsätter ”bara” 1 procent och att skogsjobben helt försvunnit i
vissa inlandskommuner. Po Tidholms slutsats är att skog och skogsbruk
är ett särintresse utan större ekonomisk betydelse.
Verkligheten är att Sverige i dag är lika beroende av skogen som
någonsin förr. Skogssektorns samlade klimateffekt är större än hela
Sveriges utsläpp av CO2. Värdet av exporten betalar för hela den
svenska importen av drivmedel till våra personbilar/lastbilar. Biobränsle
från i första hand skogen är Sveriges viktigaste energikälla,
större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Och dessutom – fanns
inte skogsbruket skulle det troligen inte finnas några inlandskommuner
överhuvudtaget.
Förfalskningen av den Svenska skogshistorien är en annan teknik
som utvecklats av bland annat Maciej Zaremba i DN. Han driver tesen
att skogen på tre generationer förvandlats från skog till vedfabrik.
Sanningen är att skogen i Sverige brukats och tidvis missbrukats under
många hundra år. Bergsbruk ödelade stora områden i Mellansverige
när gruvdriften krävde ofantliga vedmängder. Stora områden i söder
förvandlades av betesdjur till hedlandskap. Plockhuggningen vid
industrialismens genombrott skapade tras- och restskogar i stora delar
av Norrland.
Förtalet av skogsbrukets naturvårdsarbete är en teknik som förfinats
i ”Uppdrag gransknings” reportage om skogsbruk i Karelen. En kompromisslös
Naturskyddsförening förkastar allt det arbete som utförs i
skogscertifieringsföretagen. Denna gång ställdes FSC vid skampålen
för att ha godkänt avverkningar i ”urskogar” i ryska Karelen. WWF
misstänkliggörs för att man samarbetar med Ikea.
Samsynen mellan skogsbrukets företrädare och certifieringsföretagen
har sin grund i kunskap. Biologisk mångfald, socialt ansvarstagande
och generell hänsyn är viktiga delar i skötseln av skogsekosystem.
Insikten om och förståelsen för skogslandskapet har lett fram till
EKO-parker i Sveaskogs tappning, Skogsindustriernas miljöhänsyn
och naturvårdsavtal, biotopskydd på den privata sidan. Naturvårdsarbetet
i den svenska skogen har revolutionerat skogsbruket. Naturhänsyn
i dagens skogsbruk ger förutsättningar för biologisk mångfald i
kommande skogsgenerationer.
Förvrängningen när skogsekosystemen ska skildras är en paradgren
hos flera naturskyddsorganisationer. Favoritjämförelsen är den mellan
vår boreala barrskog och regnskogen eller sydliga lövskogar.
I själva verket är våra nordliga barrskogar mycket robusta ekosystem
som med jämna mellanrum blir utsatta för katastrofer i form av, i