Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

S-ledningens analys av det parlamentariska läget plötsligt har hamnat i
fas.
En energiöverenskommelse under denna mandatperiod skulle inte
bli ett hinder för partiets strävan att bilda regering efter nästa val.
Tvärtom: den skulle kunna bryta isen och underlätta samarbetskonstellationer
som i dag framstår som onaturliga.
Löfven sa i debatten aldrig ja till nya reaktorer. Men på frågan om
svensk industri klarar sig utan att man bygger nya reaktorer gav han
faktiskt det överraskande öppna svaret: ”Vi vet inte det.”
För regeringspartierna medför Löfvens öppning för energisamtal
inte bara en möjlighet utan också risker. Reinfeldt har byggt sin
maktstrategi på tätt blocksamarbete syftande till regerande i majoritet.
Centern som hade en tung förankringsprocess när fyrpartiöverenskommelsen
om energin ingicks för tre år sedan vill säkert slippa gå
igenom något liknande igen.
Men även om det var stort att de borgerliga lyckades lösa upp den
gamla kärnkraftsknuten är arbetet ännu ofullbordat. Nu finns en
öppning för seriösa samtal med Socialdemokraterna. Om inte
regeringspartierna är beredda att ta den chansen förminskar de både
sig själva och 2009 års djärva energikompromiss.
Johannes Åman
johannes.aman@dn.se “
DN 30 dec 2010:
”Skandal att myndigheterna struntar i
människors oro.”
“Konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell om vindkraften:
Lokala opinioner som strider för sitt närlandskap möts av
total nonchalans från statliga myndigheter.
Den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden
som till omfång och påverkan är jämförbar med
1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Vindkraftverk har en
avgörande visuell inverkan på landskapet och den oro och ångest
som de skapar måste tas på allvar. Någon seriös forskning om hur
människor påverkas existerar inte. Det är närmast att betrakta
som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner möts
av nonchalans från statligt håll. En fortsatt expansion kräver en
mycket stor omsorg om lokalisering och hänsyn till naturvärden
och människors hälsa och miljö, skriver Lars Jonsson och Jan
Troell.”
“För att avläsa och uppleva ett landskap måste vi låta blicken landa
i en punkt, den så kallade flyktpunkten som låter vår hjärna avläsa
avstånd och teckna perspektiv, det vill säga orientera sig i rummet. I
öppna landskap blir det ofta en avlägsen punkt som krönet av ett berg,
en vik eller dunge i fjärran.
Ett vindkraftverk med snurrande rotorblad drar alltid till sig vår
blick och vi kan inte etablera denna flyktpunkt, vi kan med andra
ord inte avläsa landskapets visuella värden. Landskapet förlorar
därmed sitt värde som landskap. Detta är en biologisk funktion
hos vår hjärna. Vi kan göra experimentet att se ut över ett land-