Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

Hur blir uran till kärnbränsle
Uranet måste omvandlas i ett antal steg för att kunna användas
som kärnbränsle för elproduktion. Efter brytningen transporteras
uranmalmen till ett uranverk där den mals ner till pulver. Målet
är sedan att öka uranhalten genom olika processer. Slutresultatet
är ett urankoncentrat i form av ett gult pulver.
Uranverken finns ofta i närheten av de gruvor som bryter uranet.
Urankoncentratet omvandlas sedan till uranhexafluorid, ett ämne som
liknar paraffin. Uranhexafluoriden värms upp och anrikas, vilket innebär
att den bearbetas så att halten av klyvbart uran-235 ökar till de
cirka 3 procent som kärnbränsle kräver. Anrikning av uran görs bland
annat i Frankrike och Holland.
Uranet pressas till kutsar
Efter anrikningen kyls uranhexafluoriden och omvandlas till urandioxid
i fast form. Själva kärnbränslet tillverkas slutligen av urandioxid
som pressas samman till små cylindrar, så kallade kutsar.
Brytning av uran
Den svagt radioaktiva metallen uran är det tyngsta naturliga grundämnet
och en av de vanligaste metallerna i alla världsdelars berggrund.
Uran består av tre isotoper (olika former av samma grundämne):
uran-234, uran-235, och uran-238. Den isotop som är lättast att klyva
är uran-235, och därför används den som kärnbränsle. Uranmalmen
bryts i gruvor eller dagbrott ovan jord. Uran till svenska reaktorer
importeras. Kanada och Australien är de största uranproducenterna,
men uran bryts även i Namibia, Sydafrika, Kazakstan, Uzbekistan och
Ryssland. Sverige importerar cirka 1500 ton uran per år. Merparten av
det uran vi använder i Sverige kommer från Australien och Kanada.
Brytningen av uran i gruvor är ofta helt automatiserad på grund av den
höga strålningen från radon nere i marken.
Ingen förnybar energikälla
Uran är en uthållig men inte förnybar energikälla. De totala urantillgångarna
i jordskorpa och havsvatten är mycket stora i jämförelse med
vad som används vid kärnkraftsproduktion. Uran finns både i jordens
inre och i jordskorpan. I jordens inre är halterna låga och i jordskorpan
något högre.
Nuvarande globala urantillgångar väntas räcka till ytterligare mellan
100 och 200 års reaktorförbrukning, uranet i havsvattnen inte inräknat.
Hittills har det inte varit lönsamt att utvinna uran ur havsvatten, men
japanska forskare undersöker en metod för utvinning i stor skala av
uran ur havsvatten.
Urantillgångar i Sverige
Mindre än en procent av världens samlade urantillgångar anses finnas i
Sverige. De svenska uranfyndigheterna kan delas in i två grupper,
alunskiffrar och fyndigheter i urberget.
SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) och Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB bedrev en omfattande prospektering efter uran i
Sverige under 1970- och 1980-talen. Halterna av uran är låga vilket i
dagsläget gör det svårt att få en lönsam brytning. Det finns inget förbud
mot uranbrytning i Sverige och sedan några år undersöker utländska
företag möjligheterna att bryta uran här.
Torium — nästa alternativ
I jordskorpan finns ännu ett potentiellt kärnbränsle: torium. Man uppskattar
att det finns tre gånger så mycket torium som uran i jordskorpan
globalt sett. Världens hav innehåller också stora mänger av uran
som potentiellt skulle kunna utvinnas.