Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

desto större betydelse får deras individuella motivationer. För det
tredje, ju större betydelse människors individuella motivationer får,
desto större blir skillnaderna i mediekonsumtionen.
Att detta inte bara är ett teoretiskt resonemang visas av både svensk
och amerikansk forskning. I en ny studie som kommer att publiceras i
International Journal of Public Opinion Research undersöker jag tillsammans
med Monika Djerf-Pierre, Göteborgs universitet och Adam
Shehata, Mittuniversitetet, hur medieanvändningen har utvecklats
sedan 1980-talet och sambandet mellan människors nyhetskonsumtion
och deras politiska intresse. Studien är baserad på SOM-undersökningarna
och sträcker sig över perioden 1986 till 2010.
Resultaten är tydliga. För det första visar de att skillnaderna i
mediekonsumtion mellan olika människor ökar. För det andra visar
resultaten att två grupper ökar i storlek. Det handlar dels om nyhetssökarna,
de som är storkonsumenter av nyhetsmedier, dels om nyhetsundvikarna,
de som sällan eller aldrig tar del av nyhetsmedier. Andelen
nyhetssökare har ökat från cirka 11 procent till knappt 18 procent,
medan andelen nyhetsundvikare har ökat från 6 till 15 procent. Studerar
man utvecklingslinjen kan båda grupperna förväntas öka ytterligare
i storlek under de kommande åren. För det tredje visar resultaten att
människors politiska intresse betyder allt mer för att förklara hur
mycket de tar del av olika nyhetsmedier.
Resultaten illustrerar att förändringarna av medielandskapet har ökat
möjligheterna att ta del av nyhetsmedier, men också att det har blivit
enklare än någonsin att undvika dem. Det har uppstått ett paradis för
de som verkligen är intresserade av olika nyheter om politik och samhälle,
samtidigt som det har det uppstått ett helt annat paradis för de
som saknar sådant intresse.
Kombinerar vi detta med forskning kring sambanden mellan nyhetskonsumtion,
politiska kunskaper och politiskt deltagande, och om
mediernas effekter på människors åsikter och verklighetsuppfattningar,
kan den här utvecklingen förväntas leda till ökade klyftor när det gäller
såväl politiska kunskaper som politiskt deltagande.
Utvecklingen kan också förväntas leda till allt större skillnader
mellan olika grupper när det gäller hur de uppfattar verkligheten. Den
gemensamma offentligheten krymper. I takt med att människors motivationer
får större betydelse för deras medieanvändning ökar samtidigt
utrymmet för olika nischmedier, inte minst på internet. Människor kan
i allt högre utsträckning söka sig till medier som bekräftar deras åsikter,
fördomar och verklighetsbilder. Det i sin tur riskerar att leda till en
ökad polarisering och balkanisering av offentligheten.
Den här utvecklingen är en utmaning både för att den påverkar demokratin
och dess sätt att fungera, för att det är någonting som politiken
förr eller senare måste förhålla sig till, och för att det inte finns några
självklara svar på vad som bör göras. Om vi inte hittar sätt att möta
den riskerar vi dock att hamna i en situation liknande den i USA, där
kunskaps- och deltagandeklyftorna är mycket större än i Sverige och
där den politiska polariseringen har lamslagit både den politiska debatten
och det politiska systemets förmåga att hitta lösningar på viktiga
samhällsproblem. Ur Framtidskommissionens perspektiv är frågan
om medieutvecklingen och dess betydelse för demokratin och den
sociala sammanhållningen därför en fråga som behöver diskuteras
mycket mer än vad som hittills har skett.
Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens
Framtidskommission, professor i politisk kommunikation och
journalistik, Mittuniversitetet “