Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

Ansvar vid ett kärnkrafthaveri
Kärnkraftföretagen ansvarar för allt som finns innanför kraftverksstaketet.
I ansvaret ingår att ta anläggningen till ett säkert läge - förhindra
radioaktiva utsläpp, att skydda personalen och att informera
länsstyrelsen och myndigheter.
Länsstyrelsen i kärnkraftslänen har huvudansvaret för beredskapen
utanför kraftverksområdet. Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten
för Samhällskydd och Beredskap (MSB) har alla olika uppgifter
före, under och efter en allvarlig olycka. Vart fjärde år hålls en storövning
vid varje kärnkraftverk, där större delen av nämnda myndigheter
iberedskapsorganisationen deltar. Övningen brukar omfatta cirka 800
personer.
Boende vid kärnkraftverk
Runt varje kärnkraftverk finns två beredskapszoner. En inre zon med
tyfonsystem för utomhuslarm, instrument för att mäta radioaktivitet,
välutrustade samlingsplatser och utrustning som kan användas vid
utrymningar. Alla hushåll i den inre zonen får jodtabletter och har
tillgång till inomhuslarm. Den inre beredskapszonen sträcker sig 0-15
kilometer från kraftverket. Sedan finns en yttre zon upp till 50 kilometer
från kraftverket.
Vid kris - hur snabbstoppar man ett kärnkraftverk
En reaktor stoppas i normalläget genom att styrstavar skjuts in i
reaktorhärden. Detta kan ske vid den årliga revisionen när bränsle och
annat byts. Styrstavarna används också vid nödlägen, men beroende på
omständigheterna kan ytterligare åtgärder behöva sättas in. Om exempelvis
vattennivån sjunker i reaktorn så behöver de delar av bränslena
som inte täcks av vatten begjutas med vatten från ett nödkylsystem för
att undvika överhettning. Fissionsprocesserna i reaktorn är beroende
av att det finns vatten i härden. Det betyder att utan vatten i härden så
stannar reaktorn. Bränslen utvecklar värme, ungefär på samma sätt
som när en avstängd spisplatta behåller värmen en stund efteråt, och
den resteffekten måste kylas bort. Det kan ta ett dygn att kyla en
reaktor, men bränslet måste fortsätta kylas för att inte härdsmälta ska
uppstå.
Den totala kylningstiden beror som så mycket annat på omständigheterna.
I normaltillståndet, när man byter bränsle i Sverige en gång om
året, sätts de varma bränsleelementen i förvaringsbassänger. Där får de
stå i ett år och svalna innan de flyttas till Clab, det centrala mellanlagret
för använt kärnbränsle, i Oskarshamn.
Härdsmälta
En så kallad härdsmälta kan uppstå om nödkylsystemet inte fungerar
och man inte på annat sätt kan kyla bort resteffekten. Det innebär att
bränslena helt eller delvis smälter och att smältan lägger sig på botten
av reaktortanken. Reaktortanken är tillverkad av cirka 20 cm tjockt
stål, vilket ger ett relativt gott motstånd mot påfrestningarna. Skulle
smältan ändå ta sig igenom reaktortanken så hamnar den i reaktorinneslutningen.
Reaktorinneslutningen är ett gastätt betonghölje som är
ungefär 2 meter tjockt.
En härdsmälta innebär att reaktorn förstörs och blir obrukbar, men det
behöver inte innebära att några nämnvärda radioaktiva utsläpp sker till
omgivningen.
De reaktorer som byggs idag är försedda med en bassäng under
reaktortanken som samlar upp smältan och forslar den till ett rum där
smältan kan breda ut sig och därmed ge en stor kylande yta. Därmed
elimineras risken att även reaktorinneslutningen skulle kunna brytas
igenom.