Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

DN 16 maj 2012:
”Därför behövs en ny skogspolitik”
“Vi behöver en helt annorlunda skogspolitik med bland annat en
ny skogslag för att kunna hantera de utmaningar som den svenska
skogen och skogsbruket står inför, skriver Naturskyddsföreningen
i en replik.”
“Maciej Zarembas artikelserie i DN om tillståndet i den svenska
skogen har skapat många reaktioner. För oss som arbetar med skogen
har artiklarna varit ännu en sorglig bekräftelse på läget i det svenska
skogslandskapet, det som vi inte längre kan kalla ”skogen”. Resultatet
av den nuvarande skogspolitiken är tydligt och slutsatsen enkel: vi behöver
en helt annorlunda skogspolitik med bland annat en ny skogslag
för att kunna hantera de utmaningar som den svenska skogen och
skogsbruket står inför. Den svenska skogspolitiken har varit oförändrad
i över 20 år och tar inte hänsyn till vare sig ökade kunskaper eller
nya samhällsmål.
Sedan skogspolitiken slogs fast 1992 har bland annat följande hänt:
1) Riksdagen har lagt fast miljömål som anger vilken miljökvalitet
som ska råda i naturen. För skogen gäller miljökvalitetsmålen
”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” som anger det
tillstånd som ska uppnås. Myndigheternas utvärderingar visar dock att
målen inte kan nås och slutsatsen är att det inte räcker att riksdagen
sätter upp mål så länge skogsnäringens intresse i praktiken alltid får gå
före. Miljön måste jämställas med produktion – inte underställas.
2) Sverige har 2010 under ett FN-möte i Nagoya, Japan, drivit fram ett
internationellt åtagande om att skydda 17 procent av vår landyta för att
våra växter och djur ska kunna klara sig in i framtiden. Detta gäller
naturligtvis inte minst skogsmarken och allra främst den produktiva
skogen där flest hotade arter lever.
3) Vi har gått med i EU och därmed tagit på oss att genomföra bindande
regler om miljön som bland annat berör skog. I EU-direktiv slås
fast att arter och naturtyper ska ha en gynnsam bevarandestatus, alltså
inte vara hotade vare sig i dagsläget eller på sikt. Vi i Sverige har långt
kvar till att nå målen för arter och naturtyper i skogen som omfattas av
fågel- respektive art- och habitatdirektivet. Vi har inte ens klarat av att
införliva EU:s artskyddsbestämmelser så att de gäller i skogsbruket på
ett tydligt sätt. Viktiga arter dör ut och trängs undan allt mer för att vi
inte lever upp till våra åtaganden inom EU.
3) Klimatförändringen och utsläpp av växthusgaser har seglat upp som
en av mänsklighetens ödesfrågor. De nordliga barrskogarna och skogsmarken,
och därmed skogsbruket, har en central roll att spela i det
sammanhanget genom att växande träd – men på våra breddgrader
även skogsmarken - binder, och kan binda ännu mera, kol från atmosfären.
Dessutom har biobränslen en nyckelroll i omställningen till ett
fossilfritt energisystem.
4) Sverige har ratificerat Århuskonventionen, och därmed åtagit sig att
säkra allmänhetens, bland andra miljöorganisationers, rätt till information
och deltagande i beslutsprocesser, och rätt till att föra talan i frågor
som rör miljön. Detta är inte genomfört inom skogsbruket. Ansvarig
myndighet, Skogsstyrelsen, har dessutom överklagat Naturskyddsföreningens
rätt att föra talan trots att Förvaltningsdomstolen givit
föreningen den rätten.
5) Kunskaperna om ekosystemtjänsterna, de tjänster naturen ger men
som sällan bokförs i ekonomin, har ökat. Vi ser en växande politiskt
insikt i att ekosystemtjänsterna är oumbärliga för människan och sam-