Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

En beskrivning av skog och skogsbruk blir ofullständig om den inte
också belyser frågorna ur samhällsperspektiv. Den svenska skogen,
liksom alla världens skogar, befinner sig i dag i ett helt nytt skede. De
spelar en huvudroll när den länge närda visionen om hållbar utveckling
nu måste förverkligas.
Satsningen på forskning av den ovan nämnda modellen tar avstamp
i just denna insikt. Skogen är en av jordens mycket få och i verklig
mening eviga resurser. Den pågående klimatförändringen har satt strålkastarljus
på de möjligheter som skog och grön produktion erbjuder. I
hela världen pågår utfasningen av klimatskadliga, fossila energislag.
Skogen med dess klimatneutrala råvaror och bioenergi är ett av spåren
bort från oljeberoendet. Det är en i hög grad internationell fråga – men
som också möter helt motstående samhällsmål. Några exempel:
EU:s så kallade RES-direktiv anger att 20 procent av medlemsländernas
energi ska komma från förnybara energikällor år 2020. Då ska
också den totala energiförbrukningen ha minskat med 20 procent och
10 procent av transporterna baseras på biobränslen. För att ha en chans
att nå dessa viktiga mål krävs kraftigt ökade uttag av biomassa – och
tillväxthöjande åtgärder i skogen.
Mot dessa mål står FN:s konvention om biologisk mångfald som
anger att skogsbruk senast 2020 ska bedrivas på ett sätt som bevarar
skogens biologiska värden. Sverige ratificerade konventionen redan
1994 och dess ramar anges såväl i miljöbalken och miljökvalitetsmålen
som i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002.
På samma sätt krockar de båda svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan
och Ett rikt växt- och djurliv. Ur klimatsynpunkt är det
till exempel rätt att gödsla skogen för att den ska binda koldioxid och
ge mer biobränsle. Samtidigt vet vi att skogsgödsling i stor skala kan
ha negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.
De här exemplen visar vilka svåra målkonflikter som politikerna nu
har att hantera. Förutom att klimat- och naturvårdsaspekter går på tvärs
med varandra ska också etiska, sociala och kulturella aspekter vägas
mot företagsekonomiska och äganderättsliga aspekter.
Den svenska skogspolitiken står därför inför sin kanske största utmaning
någonsin när den ska navigera i denna komplicerade verklighet.
Besluten måste fattas med bästa vetenskapliga, och allsidigt belysta,
kunskap som grund. I den politiska beslutsprocessen möter forskningsresultaten
ideologiska, ekonomiska, kulturella och känslomässiga
argument – som också kräver kunskap för att kunna hanteras rätt.
Uppgiften för oss i forskningen är att leverera dessa kunskaper –
som måste vara tillräckligt robusta för att stå starka i den i den demokratiska
processen. Men lika mycket är det politikers och andra
beslutsfattares uppgift att ge vetenskaplig kunskap den tyngd den
förtjänar i besluten.
Skogen är värd all uppmärksamhet den kan få – av den enkla anledningen
att människor i framtiden kommer att behöva den mer än
någonsin. DN:s artikelserie ligger därför helt rätt i tiden. Men med sitt
snäva perspektiv befäster den tyvärr den negativa bild av skogsbruk
som länge varit legio i medierna. Skogen har i sekler varit Sveriges
ekonomiska ryggrad. De ofullkomligheter i och omkring skogsbruket
som Zaremba sett förtjänar att lyftas fram – men får inte skymma de
möjligheter som ett hållbart brukande av skogen rymmer.
Tomas Lundmark, dekanus, fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Annika Nordin, prodekan, fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Kevin Bishop, professor, SLU Uppsala
Christer Björkman, professor, SLU Uppsala
Göran Ericsson, professor, SLU Umeå
Peter Högberg, professor, SLU Umeå
Stig Larsson, professor, SLU Uppsala
Hjalmar Laudon, professor, SLU Umeå
Jon Moen, professor, Umeå universitet
Thomas Moritz, professor, SLU Umeå
Ove Nilsson, professor, SLU Umeå
Urban Nilsson, professor, SLU Alnarp
Torgny Näsholm, professor, SLU Umeå
Camilla Sandström, docent, Umeå universitet
Jan Stenlid, professor, SLU Uppsala “