Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

OECD-land vad avser arbetslösheten sett över hela arbetsmarknaden.
För att få en uppfattning om hur Sverige presterar när det gäller just
arbetslösheten bland unga så har vi i figur 5 (utelämnad) nedan relaterat
arbetslöshetsnivån i gruppen 15-24 år till nivån i gruppen 25-54 år.
Av figuren framgår att Sverige har den högsta kvoten av alla studerade
länder, det vill säga i förhållande till det allmänna läget på arbetsmarknaden
så var Sverige år 2010 sämst i hela OECD-området på att få
unga i arbete.
Som tabell 4 (utelämnad) visar så finns det en mycket tydlig koppling
mellan arbetslöshet och utbildningsnivå bland unga. I gruppen som
saknar fullständig gymnasial utbildning är arbetslösheten ungefär
dubbelt så hög som bland de övriga. Denna tydliga överrepresentation
framgår också om man studerar data över de unga arbetslösa som är
inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Under perioden 2008-2011 var i
genomsnitt 25 300 personer i åldern 16-24 år med högst förgymnasial
utbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket i genomsnitt
motsvarade 21,6 procent av alla inskrivna i åldersintervallet.
Utvecklingen i kommunsektorn
Enligt regeringens vårproposition bedöms kommunsektorn nå ett samlat
överskott på 8 miljarder kronor under innevarande år. Därmed uppfyller
kommunsektorn som helhet balanskravet, men marginalen är så
pass knapp att regeringen bedömer att resultatet understiger vad som
är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Även de kommande
åren antas kommunsektorn göra så små överskott att man enligt regeringens
bedömning underskrider nivån för god ekonomisk hushållning.
Först 2016 bedöms resultatet vara i nivå med god ekonomisk
hushållning.
med närmare fyra procent perioden 2013-2016. Ökningen kan nästan
helt och hållet härledas till att skatteunderlaget ökar. Statsbidragen
bedöms däremot i stort sett ligga still. Den måttfulla ökningen av
kommunernas intäkter kompenserar i princip endast för de ökade
lönekostnaderna. Det gör att antalet kommunalt finansierade arbetstimmar
antas falla något fram till 2016.
Vi ser med oro på utvecklingen i kommunsektorn, i synnerhet mot
bakgrund av risken för en sämre utveckling på arbetsmarknaden med
de direkta effekter det får på kommunernas skatteunderlag. Väl
fungerande välfärdstjänster är helt centralt för fler jobb och växande
företag. Rapporter om att framför allt kvinnor tvingas tacka nej till nytt
jobb eller gå ner till deltidsarbete som en följd av brister i barn- och
äldreomsorgen måste tas på största allvar. Detsamma gäller de
sjunkande resultaten i grund- och gymnasieskolan som på sikt kan bli
en betydande hämsko på tillväxten i ekonomin.
Ökande barnfattigdom i spåren av jobbmisslyckandet
Den relativa barnfattigdomen har ökat under lång tid, i takt med att
inkomstskillnaderna har ökat i det svenska samhället. Den absoluta
barnfattigdomen har däremot länge minskat, men denna trend verkar
nu ha vänt. Under den första borgerliga mandatperioden åren
2007-2010 kan vi notera ett trendbrott. Det handlar inte längre bara om
ökade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen förlorade
inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler. I grunden är
barnfattigdomen ett arbetsmarknads- och utbildningsproblem. Låg
utbildning hos föräldrarna ökar risken för barnfattigdom markant
därför att dagens arbetsmarknad ställer högre krav.
Enligt regeringen beräknas skatter och statsbidrag tillsammans växa