Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

DN 16 maj 2012:
”Besluten om skogen måste beakta alla dess
värden”
“Skogen är värd all uppmärksamhet den kan få – av den enkla
anledningen att människor i framtiden kommer att behöva den
mer än någonsin. DN:s artikelserie ligger därför helt rätt i tiden.
Men med sitt snäva perspektiv befäster den tyvärr den negativa
bild av skogsbruk som länge varit legio i medierna, skriver 15
skogsforskare i en replik.”
“DN-journalisten Maciej Zarembas artiklar om den svenska skogen
och skogsbruket lyfter fram viktiga frågor. Men bilden haltar. Det
snäva perspektivet skymmer skogens roll i samhället och att den också
är en av lösningarna på klimatproblemet. Som framgår av hans artiklar
ställs målkonflikten mellan naturvärden och skogsproduktion nu på sin
spets. De svåra politiska avväganden som krävs måste grundas på
värdeneutrala kunskaper som beaktar skogens alla värden.
Maciej Zaremba målar sin bild av skogen med stor känsla. Han ser
den som en närmast helig plats och avverkning som ett helgerån. ”Det
ser ut som första världskrigets Verdun”, utbrister han och minns sitt
hemlands väna lövdungar. Och visst är det lätt att hålla med, inte minst
på grund av de bilder från nyupptagna hyggen eller förföriskt vackra
urskogar som beledsagar hans texter. Helt visst har han också funnit
ofullkomligheter och sådant som behöver rättas till. Effektivt illustrerar
han den eskalerande målkonflikten mellan naturvärden och virkesproduktion.
Men ingenstans ens antyder Zaremba att skogsbruk har något gott
med sig. Och i urvalet av källor har han uppenbarligen varit noga med
att undvika sådana som kunnat ”rubba hans cirklar”.
Vi som dagligdags arbetar med skogsforskning förundras därför
över hans arbetsmetoder – och över urvalet av vetenskapliga källor till
artiklarna. Under arbetets gång bör Zaremba rimligen också ha stött på
personer i skogsbruket som berättat om den naturhänsyn som i dag är
regel i svenska skogar. Att högstubbar och evighetsträd inte står där av
en slump. Att perspektivet på naturvårdsåtgärderna måste vara mycket
långsiktigt.
Frågan om kontinuitetsskogsbruk och trakthyggesbruk, som ges så
stort utrymme i artiklarna, är av mycket gammalt datum. Den tycktes
avgjord då blädning (en form av kontinuitetsskogsbruk) övergavs i
början av 1950-talet på grund av den svaga återväxten . Dock utan att
förbjudas, som Zaremba antyder. I dag är det åter en debattfråga – men
kunskapen om kontinuitetsskogsbruk är ännu låg. Men så mycket vet
vi som att det är en dyrare brukningsform och att den bara kan tillämpas
i viss typ av skog. Om den innebär fördelar för den biologiska
mångfalden är en av de saker som återstår att ta reda på. Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU har därför startat forskning som om några år
kan höja kunskaperna inom detta komplexa område.
Vi möter också behovet av mer kunskaper om skog i samhällsperspektiv
med tvärvetenskaplig forskning i ordets vidaste betydelse. Det
stora forskningsprogrammet Future Forests, som drivs av SLU, Umeå
Universitet och Skogforsk, har just ett sådant anslag. Här arbetar produktionsforskare,
naturvårdsforskare, statsvetare, konfliktforskare och
filosofer tillsammans med representanter för markägare, friluftsmänniskor
och naturorganisationer. I sådana konstellationer belyser man
skogen ur alla aspekter och arbetar gemensamt för att identifiera och
överbrygga konfliktfrågorna. Ambitionen är att hitta balanspunkter
mellan de stadigt allt högre krav och större anspråk som ställs på skogen
från olika håll: Mer råvaror, mer bioenergi, bättre förutsättningar
för den biologiska mångfalden, större hänsyn till rekreations- och
upplevelsevärden.