Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

ökad användning av kärnkraft bara i Sverige får begränsade effekter på
EU:s totala koldioxidutsläpp.
Hårda miljökrav
Miljökraven på de svenska kärnkraftverken är mycket hårda, i likhet
med hur det ser ut i andra länder. Strålskyddsreglerna är i allt väsentligt
harmoniserade i Europa. Det gäller särskilt för strålning. Utsläppen
får under ett år inte öka strålningen i den närmaste omgivningen med
mer än 0,1 millisievert. Det motsvarar tio procent av den stråldos som
man får naturligt från rymden och berggrunden. Prov tas regelbundet
både vid kärnkraftverkens skorstenar, i havet och på växter och djur i
omgivningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar att lagar och
föreskrifter följs.
Alternativ och komplement
Både inom forskning och offentlig debatt, tenderar en polemik eller en
slags konkurrens, att uppstå mellan olika typer av energikällor.
Sanningen är att vi både nu och i framtiden kommer att behöva flera
alternativ. Sol, vind, vågor och biobränslen är alternativa energikällor
som det också forskas mycket om idag.
De alternativa energikällornas miljöpåverkan har endast nyligen börjat
uppmärksammas. Flera tekniker innebär att tillverkning, produktion
och hantering av avfall alternativt utslitna system kan medföra stora
miljöbelastningar.
Hur har kärnkraften och opinionen utvecklats i Sverige
Från att ha varit mycket negativ har kärnkraftsopinionen svängt
sedan 1980- och 1990-talen. En tänkbar förklaring är den klimatdebatt
som tagit fart under 2000-talet. En annan sannolikt bidragande
faktor är att inget allvarligt kärnkraftshaveri har inträffat
sedan Tjernobyl 1986. Men opinionen är sårbar. Så sent
som 2007 var förtroendet för kärnkraften lågt, efter ett antal
incidenter vid Forsmarksverken.
Kärnkraftsteknologin har förbättrats sedan 1970- och 1980-talen, men
har nu kommit till en punkt då många kärnkraftverk har åldrats och
behöver ersättas av nya. Detta faktum har bidragit till ett ökat intresse
för kärnkraft och satsning på kärnkraftsforskning från 2000-talets
början.
Varför kärnkraft
Kärnkraften utvecklades under 1950-talet, när många länder under
efterkrigsåren hade svårt att tillgodose sina energibehov. Sverige, med
brist på olja och kol men med mycket uran, såg en möjlighet att genom
kärnkraften minska sin import av olja och kol.
Den stora utbyggnaden av svensk kärnkraft skedde mellan åren 1971
och 1987. Efter kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl
1986 avstannade Sveriges och västvärldens utbyggnad av kärnkraft.
Tillkomsten av de svenska kärnkraftverken
Uppbyggnaden av Ringhalsverket på Väröhalvön påbörjades 1969.
Under 1970-talets början var Ringhals en av Europas största byggarbetsplatser
med totalt 2 700 personer i arbete. I maj 1975 togs Ringhals
2 i drift, och Ringhals 2 året därpå. Ytterligare två år senare stod
Ringhals 3 klart, men togs i drift först 1979. Dagen var den 27 mars,
och ett dygn senare inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Situatio-