Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

system av olika kärnkraftverk som samverkar för att på så sätt mjölka
ut så mycket energi som det bara går.
Om alla kärnkraftverk var av snabbreaktormodell skulle uranbrytning
bli överflödig. Det använda kärnbränslet och de rester som
blir över i anrikningsverken skulle om man återvann det, kunna räcka i
flera tusen år. Men för att kunna återvinna bränslet behövs alltså en
snabbreaktor som inte bara kan klyva dom atomkärnor som finns i
uranet utan också kan fortsätta att klyva dom restprodukter som uppkommer
när de radioaktiva ämnena söderfaller.
Jag tar mig till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Där
träffar jag Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Han är svartklädd
och bär ett halsband med ett radioaktivitets märke runt halsen.
– Det är väl för att visa att radioaktivitet är både nyttigt och roligt i
rätt mängder, säger han.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik. Wallenius jobbar
tillsammans med bland andra, Christian Ekberg på Chalmers, med en
ny typ av snabbreaktor, eller bridreaktorer som dom också kallas. De
få snabbreaktorer som finns och har funnits har nästan uteslutande haft
natrium som kylmedel i reaktorn, det koncept som Wallenius och
Ekberg jobbar med ska istället ha flytande bly. Tekniken har tidigare
använts i ryska ubåtar.
– Vad vi vill göra nu är att överföra den här tekniken till civila
ändamål, och just för återvinning av kärnbränlse är en blykyld
reaktor perfekt!
Enligt Janne Wallenius är också en blykyld reaktor säkrare än
dagens reaktorer säger han och tar olyckan i Fukushima som exempel.
– Olyckan i Fukushima berodde på att man förlorade elförsörjningen,
man förlorade alltså försörjningen av el till nödkylpumpsystemet,
så man kunde inte föra bort den restvärme som är kvar
efter att man stängt av en reaktor. I en blykyld reaktor behöver man
ingen sådan reservkraft för att blyet cirkulerar så bra av sig själv så
att restvärmen förs bort automatiskt, säger Janne Wallenius.
Men att använda bly som kylmedel kan bli problematiskt eftersom det
är mycket aggressivt mot dom metaller som finns i reaktorn, risken är
stor för korrosion, alltså att metallerna rostar.
– Ja det är det stora problemet med blykylda reaktorer och det är
därför man inte har haft kommersiella sådana i drift förut. Det som
har hänt är vad jag skulle kalla ett genombrott, i Tyskland har man
utvecklat en teknik för att belägga ett ståltuber med ett ytskikt med
aluminium som bildar ett väldigt korrosionståligt aluminiumoxidskikt.
Man har visat att det här fungerat under flera år, sen måste vi
förstås också göra tester under bestrålning av skiktet, vilket vi
hoppas göra inom de närmsta åren.
Att man ändå valt bly istället för natrium, som använts i dom flesta
snabbreaktorer, är för att natrium är riskabelt om det kommer i kontakt
med vatten.
– När natrium kommer i kontakt med vatten, vilket det gör vid
läckage, börjar det brinna, det gör inte bly.
En annan fördel med snabba reaktorer är att avfallet därifrån inte
behöver slutförvaras så lång tid som dagens kärnavfall. Istället för 100
000 år handlar det i detta fall om ungefär 1000 år som avfallet måste
hållas skilt från människor och miljö. Planen är att den lilla forskningsreaktorn
som inte kommer vara större än ett par resväskor ska stå