Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

– Den globala årsproduktionen av koppar på jorden skulle inte räcka
till hela världens slutförvar, men faktum är att stålkärl skulle räcka bra
för de nya reaktorernas bränsleavfall, säger Janne Wallenius. Han
fortsätter med att berätta att en unik egenskap med testreaktorn Electra
är att de ersätter vattenkylningen med rent, flytande bly.
– Jag och min forskargrupp är först i världen att designa en realistisk
reaktor som är helt blykyld, säger Janne Wallenius.
En nackdel med bly som köldmedium är att materialet är så tungt och
korroderande att det snabbt nöter sönder och bryter ner bland annat
pumpblad.
För att göra blyet mindre korroderande har forskare i Tyskland arbetat
med att belägga stål med aluminium. Lösningen utforskas vidare i
KTH:s korrosionslaboratorium, genom tester av aluminiumlegerade
stål i bly.
– Men i testanläggningen Electra behövs inga pumpar, eftersom blyet i
så här liten skala cirkulerar av sig självt. Vi ska ha hittat en lösning på
korrosionsproblematiken när det är dags att bygga en kommersiell
anläggning av Generation 4, säger Janne Wallenius.
För mer information, kontakta Janne Wallenius på 08-55 37 82 00 eller
janne@neutron.kth.se.”
“Blir det mindre kärnavfall nu”
“Av Sven Hansson ur F&F 6/2006.
Fråga: Jag undrar om vi producerar mindre utbränt kärnavfall nu när vi
har lagt ner Barsebäcks kärnkraftverk. Jag har hört att produktionen av
kärnkraftsel är oförändrad. Hur hänger det ihop
Svar:
- Produktionen av kärnkraftsel har minskat sedan de två reaktorerna i
Barsebäck togs ur drift. Men det finns planer på att genomföra en
effekthöjning i landets övriga reaktorer fram till år 2010, säger Claes-
Inge Andersson, informationschef på Forsmarks kärnkraftverk.
Barsebäck var Sveriges minsta kärnkraftverk. Verket levererade
mellan 8 och 9 terawattimmar (TWh) per år, vilket gott och väl räcker
till att försörja Stockholm med elkraft. Totalt produceras cirka 70 TWh
per år vid de tio reaktorer som finns kvar vid kärnkraftverken i Forsmark,
Oskarshamn och Ringhals. Dessa reaktorer ska alltså fylla
bortfallet från Barsebäck, och det kommer att kräva mer kärnbränsle.
Efter effekthöjningen kommer kärnkraftsindustrin som helhet att
använda ungefär lika mycket bränsle som den gjorde när Barsebäck
var i drift, enligt Claes-Inge Andersson. Därmed blir också produktionen
av utbränt kärnbränsle lika stor som före nedläggningen.
- Men vi kommer att få ut något mer elkraft på grund av effektiviseringar,
säger Claes-Inge Andersson.
Han bedömer att nya turbiner och andra förbättringar i de kvarvarande
kärnkraftverken kommer att ge ytterligare 1 till 2 TWh. Så kärnkrafts-