Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

pröva på arbetsplatsens olika avdelningar och verksamheter. Det måste
också finnas en utsedd handledare på arbetsplatsen. Arbetsmarknadens
parter ska sluta avtal om traineeanställningarna.
För att öka kontaktytan mellan högskola och näringsliv samt underlätta
arbetsmarknadsinträde vill vi även skapa traineeplatser för unga akademiker.
För att komma ifråga för denna insats krävs att man är under
29 år och att man har examen på minst grundnivå. I övrigt gäller samma
regelverk som för de övriga traineeplatserna.
Nynäshamnsmodellen för sommarjobb införs i hela landet
Ett sommarjobb är ofta ungdomars första kontakt med arbetslivet.
Genom sommarjobb får ungdomar lära sig vilka krav som ställs på en
arbetsplats, praktiska arbetslivserfarenheter och referenser för sitt
framtida jobbsökande.
I Nynäshamn i södra Stockholms län har det under ett antal år
bedrivits ett mycket framgångsrikt samarbete mellan kommun och
näringsliv för att skaffa fram sommarjobb åt skolungdomar. Fyra
årskullar, de som slutat årskurs 9 på högstadiet till dem som slutat
årskurs 3 på gymnasiet, erbjuds sommarjobb och alla som lämnar in en
ansökan garanteras arbete. Garantin inkluderar arbete i tre veckor.
Av de sommarjobb som finns i satsningen är 60 procent inom det
privata näringslivet och resterande 40 procent inom den kommunala
verksamheten. De privata arbetsgivare som inte kan stå för hela
lönekostnaden kan erhålla en viss ekonomisk hjälp från kommunen.
Vi föreslår att Nynäshamnsmodellen utvidgas till att omfatta Sveriges
samtliga kommuner. De kommuner som inför modellen erhåller ett
särskilt statligt stimulansbidrag.
Omställning
Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem
har vi en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer. Det tyder på
brister i Sveriges omställningsförmåga, vilket är allvarligt. I en allt
skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att
lära nytt och ställa om snabbare än konkurrenterna.
Globaliseringen innebär att omvandlingen av svensk ekonomi accelererar.
Den snabba ekonomiska utvecklingen i folkrika stater som Kina
och Indien ökar pressen på svenska företag som huvudsakligen är
lönekonkurrerande.
Det finns, schematiskt sett, två alternativa strategier för att möta det
snabbt uppskruvade internationella konkurrenstrycket. En möjlighet är
att vidmakthålla svensk konkurrenskraft genom att sänka kostnadsläget,
det vill säga i första hand lönekostnaderna. Regeringens politik
har en rad inslag i den riktningen, inte minst den ineffektiva och dyra
sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Försämrade omställningsförsäkringar
i syfte att pressa ned reservationslönen på arbetsmarknaden
är en annan åtgärd i samma anda.
Vi är övertygade om att den väg regeringen slagit in på är en ekonomisk-politisk
återvändsgränd, som långsiktigt inte ger oss den välståndsökning
som krävs för att kombinera en hög kvalitet i de
offentliga välfärdstjänsterna med en stark tillväxt i hushållens köpkraft.
Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än
våra konkurrentländer, framförallt genom att öka kunskapsinnehållet i
de varor och tjänster som vi exporterar, inte genom sänkta löner.
Omställningen av svensk ekonomi är därför i betydande utsträckning
en fråga om kunskap och utbildning. I den nya, globaliserade ekono-