Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

* Den sårbara forskningen. Sverige har länge tillhört de länder i
världen som investerar mest i forskning, mätt som andel av BNP. Men
Sveriges ställning som ledande forskningsnation vilar på bräcklig
grund eftersom en betydande del av de totala investeringarna görs
inom ett fåtal stora och internationellt lättrörliga företag.
* Låga investeringar i transportinfrastrukturen. Tillgänglig statistik
tyder på att Sverige under lång tid underinvesterat i vägar och järnvägar.
Bristande kapacitet och minskad tillförlitlighet försvårar och
fördyrar näringslivets transporter. Sämre möjligheter till arbetspendling
gör även att den nödvändiga utvecklingen av större och mer
slagkraftiga lokala arbetsmarknader riskerar att stanna av.
* Sjunkande resultat i skolan. I omställningen till en mer kunskapsorienterad
ekonomi är hög kvalitet i skolan en kritisk framgångsfaktor.
Att Sverige tappar i internationella kunskapsmätningar är därför
mycket allvarligt. Andelen som lämnar grundskolan utan grundläggande
gymnasiebehörighet har ökat ett flertal år i rad. Sverige har
också förlorat sin internationella topposition när det gäller likvärdighet
i skolan.
Strategisk samverkan
I den globala ekonomin är det inte enbart företag som konkurrerar med
varandra. I en allt större utsträckning konkurrerar också länder och
regioner om bland annat investeringar och arbetstillfällen.
Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det
finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer
som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella
konkurrensen. Det krävs helt enkelt ett förtroendefullt och strategiskt
samarbete mellan politik, näringsliv, fack och akademi. Dagens
situation lämnar tyvärr mycket övrigt att önska.
Sverige har ett antal starka kluster av kunskap och företag. Utmärkande
för dessa är att de består av ett större antal företag som både konkurrerar
och samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom
företagen som i samarbete med högskolor och universitet. Klustren
länkas i många fall också samman av ett betydande flöde av arbetskraft
mellan deras olika delar.
Vi vill därför bygga en modell för strategisk samverkan mellan olika
samhällssektorer. Sverige behöver mer av samarbete och gemensamma
prioriteringar av forskningsresurser, utbildningsinsatser och exportoch
investeringsfrämjande.
Den snabba omvandlingen av ekonomin gör det emellertid allt vanskligare
att bygga upp en modell för strategisk samverkan utifrån den
formella/statistiska indelningen av näringslivet i olika branscher.
Företag i olika branscher och av starkt varierande storlek blir alltmer
integrerade med varandra i komplexa produktions- och innovationssystem
som oftast inte låter sig beskrivas med hjälp av den traditionella
branschindelningen.
Därför vill vi i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga
organisationerna utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt
i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle - både inhemska
och globala. Ansatsen bygger på tanken att framtidens samhälliga
möjligheter och utmaningar, rätt hanterade, i många fall kan innebära
betydande möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och därmed
skapa nya arbetstillfällen.
Som ett led i arbetet med att bygga strategisk samverkan föreslår vi