Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

educerat till någon procent av avfallet från dagens reaktorer, med en
livslängd på knappt 1 000 år i stället för närmare 100 000 år.
Alla delar av de nya reaktortyperna fungerar i laboratoriemiljö. Utmaningen
är att få storskaliga anläggningar att fungera. Till exempel
behövs nya material som är mer tåliga mot strålning, höga temperaturer
och korrosion. De kemiska separationsprocesserna vid bränsletillverkning
och avfallsåtervinning, där kluvet material skiljs från okluvet,
behöver också utvecklas för att få högre verkningsgrad.
Det pågår flera internationella projekt, där även svenska forskargrupper
deltar, som arbetar med utveckling av strukturella material, bränsle
och säkerhetsaspekter. Omkring år 2025 räknar man med att ha en
eller flera prototyper i drift.
Ska man då slutförvara dagens använda kärnbränsle, eller bör man
använda det om den nya tekniken fungerar Det är ett politiskt beslut.
Men jag tycker att man bör ha mycket goda skäl för att säga nej till en
metod som reducerar både livslängden och mängden radioaktivt avfall,
som ger bortåt hundra gånger mer energi från det uran vi redan tagit ur
marken, och som eliminerar risken för att framtida generationer
använder bränslet till kärnvapen.
Mattias Lantz, forskare i experimentell kärnfysik vid
Uppsala universitet.
Redaktör:
Ann Fernholm “
“Vad är kärnkraft”
Ordet kärnkraft kommer av att vi kan ta vara på energin i den värme
som skapas när atomkärnor klyvs. Tekniken som används i vår tids
kärnkraftverk för att producera el, kallas fission, eller kärnklyvning.
Man kan säga att kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som
finns överallt. Albert Einstein var mannen bakom upptäckten att
kraften från kärnklyvning kan utnyttjas. Hans relativitetsteori E = m x
c2 används i praktiken vid klyvning av uran-235.
När atomerna i den radioaktiva metallen uran klyvs bildas alltså stark
värme. Den värmen används för att hetta upp vatten till vattenånga
som driver en turbin. Kärnenergi används för elproduktion av ett
trettiotal länder i världen och svarar för en femtedel av världens
energiförsörjning.
Kärnklyvning (fission)
En atomkärna av uran-235 klyvs genom att man låter neutroner träffa
den. Då frigörs nya neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor.
Det är början på en kedjereaktion där delarna skiljs åt med mycket hög
hastighet. Det är när de klyvda delarna bromsas upp som värme
frigörs.
För- och nackdelar
Kärnkraft är å ena sidan en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion.
Den har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt
taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp. Men å andra
sidan kan eventuella kärnkraftsolyckor medföra omfattande skador och
kärnenergi har länge varit en omdebatterad energikälla. Bland allmänheten
finns en stor rädsla för allvarliga olyckor. Kärnkraft kräver omfattande
säkerhetshantering. En annan fråga som skapar oro är osäker-