Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och ... - Wimnells

att få bättre utväxling på insatta resurser. Det kan till exempel röra sig
om att utveckla miljöer för spetsforskning och för samverkan med
externa aktörer. Det är också intressant att överväga om det behövs
mer av satsningar på tvärvetenskaplig och tillämpad forskning för att
öka kommersialiseringen av forskningsresultat.
Utvidgad avdragsrätt för FoU-investeringar
Under de senaste decennierna har näringslivets struktur förändrats
påtagligt. Nettotillskottet av nya jobb sker idag nästan uteslutande i
små och medelstora företag. Det är dock inte bara jobbtillväxten som
ombalanserats till de mindre företagens fördel. Det har även skett en
tyngdpunktsförskjutning när det gäller FoU-verksamhet. Små och
medelstora företag står inte bara för en allt större del av de nya jobben,
även den innovativa verksamheten sker i allt högre grad inom mindre
företagsstrukturer.
Vi vill förstärka den utvecklingen. De svenska privata FoU-investeringarna
är fortfarande mycket starkt koncentrerade till ett fåtal stora
företag. För att driva på investeringarna och samtidigt skapa en mer
differentierad och därmed mindre sårbar privat forskningsbas vill vi
utöka avdragsrätten för FoU-utgifter. Utgifter för FoU får idag dras av
mot bolagsskatten. Möjligheten att reducera sin skatt genom avdrag
för FoU-utgifter förutsätter alltså att verksamheten genererar vinst,
vilket sällan är fallet i mindre, nystartade forskningsintensiva företag.
Vi föreslår därför att företag under ett uppbyggnadsskede får göra
avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.
Ytterligare skatteincitament för att stimulera FoU-investeringar
Vi vill se över ytterligare möjligheter att skapa mer gynnsamma
skattemässiga förutsättningar för FoU-investeringar. Det finns en rad
internationella exempel på olika typer av skatteincitament för ökade
investeringar i FoU som är värda att studera närmare. I Norge ges till
exempel skattelättnader (Skattefunn) som innebär att företagen utöver
normala kostnadsavdrag får göra 18-20 procents skatteavdrag för FoUinvesteringar.
En annan intressant modell är det nederländska systemet
med innovationsboxar som innebär att de intäkter som genereras av
investeringar i immateriella tillgångar belastas med en lägre bolagsskatt.
Ett liknade system är även under utveckling i Storbritannien.
Innovationsupphandling
Det faktum att så många svenska exportföretag vuxit fram som en
direkt följd av samverkan med staten belyser en viktig insikt; Sverige
är en extremt liten marknad för teknik- och innovationsdrivna företag.
Stora investeringar i FoU är synonymt med dels hög risk, dels
betydande skalfördelar i produktionen. Under många decennier
kompenserades den lilla hemmamarknaden genom att staten övertog
risk i stora utvecklingsprojekt och bidrog till skalfördelar genom egna
beställningar. Detta har varit tydligast inom försvarsindustrin, men
gäller också i varierande grad flera andra industrigrenar. Funktionseller
innovationsupphandling har varit en viktig faktor bakom svenska
industriella framgångar.
Under de senaste decennierna har dock förutsättningarna för samverkan
mellan stat och näringsliv förändrats i grunden. Företagen
agerar idag på en väsentligt mer internationaliserad marknad. Sverige,
hemmamarknaden, är inte längre det naturliga brohuvudet för
kommersialisering av nya innovationer. Vidare är några av de statliga
monopol som tidigare var spelplanen för ett långtgående FoUsamarbete
mellan stat och näringsliv idag avreglerade, till exempel
telemarknaden. I och med EU-medlemskapet har det också satts upp
betydligt snävare juridiska ramar för samverkan mellan staten och
enskilda bolag.