10.07.2015 Views

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vilka effekter elev<strong>inflytande</strong> har på lärandet harinte studerats närmare, men man kan anta att lustenför lärande hos en elev som är missnöjd medatt inte kunna påverka sin arbetssituation kanpåverkas i negativ riktning. Möjligheter till <strong>inflytande</strong>kan följaktligen antas stimulera ett mer aktivtdeltagande i skolarbetet generellt, vilket i sintur gynnar elevens studiemotivation och bidrartill bättre förutsättningar för skolans måluppfyllelse.Voice eller exit– olika strategierVad <strong>inflytande</strong> mer konkret handlar om beskrivsinte i skollagen, men enkelt sagt handlar elev<strong>inflytande</strong>om att varje elev ska kunna påverkasin skolsituation, både individuellt och kollektivt.Så som utbildningspolitiken är utformad idag ärdet rimligt att diskutera elev<strong>inflytande</strong> utifrån tvåhuvudsakliga perspektiv:• Inflytande som rätten att göra individuella val,antingen genom val <strong>av</strong> skola eller genom val <strong>av</strong>olika alternativ inom en skolas verksamhetsutbud.• Inflytande som rätten att påverka undervisningenoch sin arbetsmiljö samt att delta i skolanskvalitetsarbete.<strong>En</strong> elev kan därmed påverka sin situation antingengenom att välja skola och utbildningsprogrameller genom att höja sin röst. Hirschmansbegrepp voice, exit och loyalty (Hirschman 1970)<strong>av</strong>såg ursprungligen att förklara hur konsumenteragerar när de är missnöjda, men används oftaäven för att utveckla samhällsvetenskapligaförklaringsmodeller inom andra områden, till exempelskolan. Hans-Åke Scherp har översatt modellentill skolans värld. <strong>En</strong>ligt honom är voice enstrategi för missnöjda elever att ge uttryck för sinsyn på hur undervisningen eller skolan borde förändras,exit är en strategi som uttrycks antingengenom byte <strong>av</strong> skola eller undervisningsgruppeller genom skolk, medan loyalty är en strategisom de elever tillämpar som varken protesterar,skolkar eller byter skola trots att de är missnöjda(Scherp 1999).Kanske har det blivit dags att omdefiniera handlingsvägarna:I skolans värld är det idag förmodligenvanligare att allvarligt missnöje leder till exitsnarare än till voice. Alternativet voice uttryckstill exempel genom deltagande i elev- och klassråd.Sådana aktiviteter attraherar framför allt eleversom i grunden känner samhörighet och lojalitetmed sin skola och därför väljer att engagera sigoch förbättra sin skola.Exit har blivit en alltför vanlig handlingsväg pågymnasiet. Det mest oroväckande uttrycket fördetta är ökningen <strong>av</strong> <strong>av</strong>hopp från gymnasiet.Ungefär 10 procent <strong>av</strong> alla gymnasieelever <strong>av</strong>bryterstudierna under det första eller andra studieåretoch drygt 10 procent hoppar <strong>av</strong> under dettredje studieåret (Skolverket 2008). Samtidigt väljerallt fler elever att byta skola eller program underutbildningens gång. Av dem som gick i år 3hösten 2009 bytte 17 600 elever (15 procent) skolaoch/eller utbildning. Orsaker till skol- och utbildningsbytenär enligt Skolverkets rapport Konkurrensenom eleverna att eleverna tröttnar på långaresvägar, har börjat på utbildningar som inte uppfyllerderas förväntningar eller sent har fått platspå utbildningar som de vill gå på i första hand(Skolverket 2010e).Om man lägger till den snabba tillväxten <strong>av</strong> friståendeskolor, indikerar den sammantagna bilden<strong>av</strong> <strong>inflytande</strong>vägarna att aktiva val har bliviten högt prioriterad handlingsväg för elever somvill få till stånd en förändring <strong>av</strong> sin skolsituation.120

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!