En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

gier för att rekrytera unga i just socialt utsattaområden men 23 procent uppger att de har planerpå att arbeta med unga av annan etnisk bakgrund,cirka 20 procent av organisationerna uppger ungabosatta i andra typer av bostadsområden ellergeografiska miljöer som målgrupp.Ett mindre antal ungdomsorganisationer harunder senare år börjat arbeta för en avkorporativisering.Med detta menas att de driver en linjesom vill avskilja den formella kopplingen mellanorganisationernas verksamhet och offentligabeslutsarenor. Det tydligaste exemplet på detta ärSveriges ungdomsråd som 2009 tog ett principbeslutom att de lokala ungdomsråden ska frikopplasig från kommunerna och istället verka somfristående föreningar. I beslutet ingick att bytafinansieringsform från verksamhetsstöd till vanligtmedlemsbaserat organisationsstöd.En motsvarande tendens går att se i skolansvärld där Sveriges elevråds centralorganisation(Seco) aktivt arbetar för att elevråd ska organiserassom egna föreningar och därigenom kunnahävda självständighet gentemot skolan som myndighetoch rektor i rollen som myndighetsutövare.Organisationen gör i det här sammanhanget endistinktion mellan elevråd och elevkårer, där desistnämnda drivs i föreningsform. Ambitionen äratt de fristående elevkårerna ska ge eleverna ökatinflytande över sin egen organisering oberoendeav de strukturer som initieras av skolan (Skolverket2010b).ReflektionEtt sätt att tolka den fortsatta minskningen avungas deltagande i föreningslivet är som en fortsättningpå det minskade deltagandet i samhälletskollektiva aktiviteter som observerades redani den stora maktutredningen i slutet av 1980-talet. Det skulle i så fall vara uttryck för ett alltmerindividualiserat samhälle och ungas alltmer individualistiskavärderingar och livsprojekt. I slutetav 1990-talet konstaterade SNS demokratiråd i linjemed detta att det fanns resursstarka grupper sominte längre ville vara med i gemensamma sammanhangoch istället valde andra alternativ än politikoch organisationsliv. En av de grupper vars uttågman noterade var unga. Man menade att på kortsikt kan den enskilde skaffa sig fördelar genomandra och snabbare påverkansvägar men på siktkunde detta skapa problem för samhället (Petersson,Hermansson, Micheletti, Teorell & Westholm1998).Forskningen bekräftar bilden av att svenskarnasvärderingar, åtminstone sedan början av1980-talet, blivit alltmer individualistiska, menvisar samtidigt att det inte är de unga som driverdenna utveckling utan att värderingsförskjutningensker gradvis och samtidigt bland yngreoch äldre medborgare (Pettersson 2008). En annanmöjlig förklaring till den fortsatta minskningenunder de senaste fem åren skulle dock kunna varainternets stora genombrott. Behovet att träffasfysiskt i organiserad form har minskat sedan virtuellamöten och kommunikation på internet blivitallt lättare att genomföra.Ungas inflytandei skolanSkolan är den samhällsinstitution som de ungaojämförligt har mest kontakt med och som är denviktigaste aktören utöver familjen för att formadagens och framtidens medborgare. Ungas rättighetertill inflytande i skolan är sedan länge fastställtpå alla juridiska nivåer av skolans reglering,från skollagen över grundskole- och gymnasieförordningentill läroplanen. Däremot saknas detskrivelser om hur de vuxna i skolan ska ta till varaden resurs som eleverna utgör för skolans verksamhetoch utveckling.431