En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

tänkandet som frågan om ungas delaktighet kommerin. Unga måste (tillsammans med andra åldersgrupper)få återta ett ansvar, som av utredningenatt döma har tagits ifrån dem.”Mycket av det lokala fritidsutbudet idagär alldeles för ’färdigt’. Både barn ochungdomar serveras fritidsaktiviteter. Deanställda fritidsledarna ser det som ettmål att anordna så många aktiviteter sommöjligt. Kommunernas ledning ser detsom en nödvändighet att kunna erbjudaså många och så dyra anläggningar sommöjligt. Både barn och ungdomar samtvuxna måste kunna få utveckla delaktighet,ansvar och gemenskap. De boende iett bostadsområde måste själva i störreutsträckning få ta ansvaret för fritids- ochkulturmiljöerna i området.”(Statens ungdomsråd 1981, s. 521)Maktfrågankommer i centrumUngdomsfrågorna fick ny intensitet från mittenav 1980-talet i och med världsungdomsåret 1985,där Sverige prioriterade ungas delaktighet, ochtillsättandet av en minister (Ulf Lönnqvist) somfick särskilt ansvar för ungdomsfrågor. Politikenför unga skulle då gå mot ökad helhetssyn påungas situation. År 1989 sammankallade dåvarandeungdomsminister Margot Wallström en kommitté(Ungdomskommittén) med uppdrag att utredahur demokrati, delaktighet och jämlikhet förunga samt det internationella ungdomsutbytetkunde stärkas. Ungdomskommittén kom ocksåmed två betänkanden. 4Betänkandet Ungdom och makt (SOU 1991:12)handlar om ungas situation och inflytandefrågorna.Kommittén såg sitt uppdrag som en förlängningav den då just genomförda maktutredningen(SOU 1990:44), som inte hade haftnågot särskilt fokus på ungas situation. I Ungdomoch makt diskuteras ungas möjlighet ochintresse för att utöva inflytande på fritiden ochdet konstateras inledningsvis att ”’delaktighet’varit ett slags modeord i ungdomsdebatten underde senaste tio åren” (s. 112).Kommittén menade att trots förhållandevis storakunskaper om samhället hade unga i Sverige ändåinte särskilt stora möjligheter till inflytande. Förklaringarsågs i att samhället dels har generationsmässigabarriärer, dels klassmässiga skillnadersom gör att vissa grupper har svårare att görasina röster hörda än andra. Samhället måste därförfinna former för förverkligandet av demokratinsom fungerar för alla grupper i samhället. Kommitténföreslår att staten ska formulera en generellungdomspolitik samt att bidragsgivningen tillorganisationer ska vara målrelaterad. Särskildabidrag till metodutveckling för att stärka ungasdelaktighet föreslås, både för att stärka ungaspolitiska delaktighet i samhället och för att de skafå större (brukar)inflytande i de verksamheter somde deltar i. För arbetet på fritidsgården betonarutredningen två teman:• att fritidsgården har ett ansvar att arbetamed jämställdhet mellan könen• ett mer utvecklat tvärsektoriellt samarbeteeftersom ungdomsfrågorna spänner över ettflertal politik- och verksamhetsområden.Inom fritidsområdet ägnas det största intresseti utredningen åt hur föreningsverksamheten skafinna nya former genom att inspirera unga att deltai föreningsstyrelserna, vilket innebär att vuxnamåste våga ge unga ett reellt ansvar. Att få ta ansvarinnebär också rätten att få göra misstag – ochlära sig av det. Det handlar också om att förändra31