En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

ligt antagna former med utgångspunkt i verksamheternasinnehåll, pedagogiska traditioneroch praktiska erfarenheter.Strukturerna för ungas inflytande i figur 1 skasålunda inte förstås enbart som organisatoriskaformer utan minst lika viktigt är de vuxnas förhållningssätt.Lärare, ungdomsarbetare och föreningsledarekan exempelvis ha arbetssätt som genomsyrasav lyhördhet, dialog i demokratisk andaoch uppmuntran av kritiskt tänkande, vilket ökarde ungas möjligheter till inflytande i de verksamheterdär de vistas och som ibland kallas för endeliberativ pedagogisk praktik (Fritzell 2003).Strukturerna kan alltså ses som en organisatoriskform men samtidigt, inom och vid sidan av sådanaorganisatoriska former, som ett arbets- och förhållningssätthos de som möter unga i olika sammanhang.Familjen skiljer ut sig genom att varaen sfär där fasta strukturer för inflytande i stortsett saknas men där förhållningssättet hos framföralltföräldrarna har stor betydelse för ungasmöjligheter till inflytande och delaktighet.Inom den representativa demokratin är formernaför ungas delaktighet både tydliga och otydliga.På ett sätt är ju hela det demokratiska systemet enstruktur för inflytande. Förutom de formella rättigheternaatt rösta och kandidera i val vid 18 årsålder, och en del andra rättigheter som exempelvismöjligheten att lägga medborgarförslag i kommunerna,har det på de flesta politiska nivåer ävenutvecklats andra kontaktytor och strukturer fördialog mellan politiker och medborgare mellanvalen. Utöver detta finns ofta på det lokala ochregionala planet särskilda inflytandeforum förunga, till exempel ungdomsråd och ungdomsfullmäktige.Dessa strukturer syftar till att kanaliseraungas engagemang och fungera som en förstärkareav ungas röst in i de beslutande församlingarna.ResurserInom alla sfärer och strukturer för inflytande ärden unga individens egna resurser viktiga för attkunna utöva inflytande. Med resurser avses härsådana resurser som hjälper individen att uttryckasig och att på olika sätt verka för att få genomslagför sina uppfattningar, till exempel självförtroende,förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, samarbetsförmågaoch organisatorisk förmåga, erfarenhetav föreningsarbete, mötesteknik och opinionsbildning.En annan viktig resurs är sakkunskapom de frågor som är under diskussion i ettgivet sammanhang.Behovet av individuella resurser är dock intelika stort och ser inte likadant ut inom alla sfäreroch verksamheter för unga. Inom sfärer där detsaknas tydliga strukturer för inflytande och därinflytandet utövas på mer informell väg ökar oftabetydelsen av individuella resurser. Det kan varamer krävande att utöva inflytande i dessa sammanhang,bland annat för att det kräver mer aveget initiativ. Betydelsen av individuella resurserökar också i sammanhang där avståndet upplevssom stort till de arenor som ska påverkas. Exempelviskan det för många unga upplevas som ettstort steg att ta kontakt med en kommunalpolitikeräven om det på kommunens webbplats finnstydliga kontaktuppgifter och uppmuntrande ordom detta.Ett av de viktigaste kraven på en demokratiskbeslutsform är att det finns tydliga spelregler.Detta kan vara särskilt viktigt i sammanhang därunga ska vara delaktiga och utöva medbestämmande.Ju otydligare formerna för medbestämmandeblir, desto mer ökar de individuella resursernai betydelse, vilket i sin tur innebär attojämlikheter i utövandet av inflytande ökar mellanolika grupper av unga. I alla sfärer, oberoendeav om det finns strukturer för inflytande eller inte,finns dock ett utrymme för informell påverkan och18