En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

gare sagts om livscykeleffekter. Gapet mellan yngreoch äldre är särskilt stort för så kallade konventionellaformer av politiskt deltagande. I detta urvalsom bygger på undersökningar i 21 europeiskaländer, visar sig också en något större andelav de äldre medborgarna (30–59 år) än bland deyngre medborgarna ha använt sig av politisk konsumtioni form av bojkotter eller buykotter. Detkan dock konstateras att efter att ha deltagit i valoch att ha skrivit under en namninsamling så ärde två formerna av politisk konsumtion de vanligasteaktiviteterna bland de yngre medborgarna,20–29 år.Figur 13.2 visar att politisk konsumtion i form avbojkotter och buykotter är mycket vanligt förekommandebland unga i Sverige och i de skandinaviskaländerna. Mellan 40 och 65 procent av20-29-åringarna i de skandinaviska länderna hartill exempel valt att köpa en viss produkt av politiska,miljömässiga eller etiska skäl. Det ser dockväldigt annorlunda ut i södra och östra Europadär politisk konsumtion bland unga är mindrevanligt. Detta kan bero på skillnader i den politiskahistorien och kulturen i de olika delarna avEuropa. Det handlar antagligen också om brist pårelevant information om ”politiken bakom produkterna”,frånvaro av märkningssystem som tillexempel miljömärkning samt på bristande tillgångtill varor i butikerna som uppfyller de medvetnakonsumenternas krav (Stolle & Micheletti underutgivning).De hittills redovisade resultaten bekräftar bildenav att politiskt deltagande i konventionellaformer har minskat i de studerade europeiska ländernaoch att detta är särskilt tydligt bland deunga. Dessa resultat överensstämmer med amerikanskforskning (se Dalton 2008b, Putnam 2002).Det visar sig dock samtidigt att många unga äraktiva politiska konsumenter, särskilt i de skandinaviskaländerna. Eftersom de stora enkätundersökningarnaoftast inte frågar om den ena aspektenav politisk konsumtion, buykotter, som härvisat sig vara en utbredd form av politiskt deltagande,kan man också misstänka att det finns fleraktiviteter som utförs av unga i den politiska sfärenoch som de stora enkätundersökningarna missar.Relativt nya företeelser som internetkampanjer,användning av sociala medier för politiskasyften samt livsstilsval som uttrycker en politiskståndpunkt förekommer sällan som frågor i dessaundersökningar. Följden av detta blir att forskningensystematiskt undervärderar ungas politiskaengagemang. Detta kan få allvarliga konsekvenserför politiska beslut som baserar sig påsådana underlag. Även i frågan om politisk konsumtionär det troligt att det stora flertalet undersökningarunderskattar användningen av marknadensom en arena för politik. Problemet är attde flesta undersökningarna inte tar hänsyn tilltvå viktiga uttryck för ungas engagemang inomdetta område. För det första det vi kallar diskursivpolitisk konsumtion och för det andra politiskkonsumtion i form av livsstilsval. Med andra ordmäter de flesta undersökningar inte om unga medborgarediskuterar och försöker övertyga andraom sina övertygelser i konsumtionsfrågor ochproduktval (diskursiv politisk konsumtion) ellerom de anpassar eller försöker anpassa alla sinakonsumtionsval till sina politiska värderingar (politiskkonsumtion som livsstil). Det finns anledningatt tro att dessa två slag av politisk konsumtionhuvudsakligen tillämpas i högre grad blandunga än bland äldre (Bennett 1998, Edwards &Mercer 2007, Micheletti & Stolle 2010).Den politiska konsumtionen som fenomen harkritiserats i den svenska offentliga debatten, tillexempel av riksdagens förre talman Björn vonSydow i samband med en föreläsning av RobertPutnam i Stockholm i mitten av 2000-talet liksomav internationella forskare för att avleda framför324
ItalienGreklandDeltagit i bojkotter de senaste 12 månadernaDeltagit i buykotter de senaste 12 månadernaPortugalPolenSlovenienUngernSpanienIsraelIrlandNederländernaTjeckienStorbritannienSchweizLuxenburgBelgienÖsterrikeTysklandNorgeDanmarkFinlandSverige0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100Källa: European Social Survey 2002/2003.Kommentar: Figuren visar andelar som under de senaste 12 månaderna utfört politisk konsumtion;bojkotter respektive buykotter (politiskt medvetna produktval) bland 20–29-åringar från 21 europeiskaländer inklusive Israel. Dataunderlaget från respektive land har viktats innan det slagits samman.Figur 13.2 Politisk konsumtion i 21 europeiska länder. Andel unga somdeltagit i bojkotter eller buykotter, 20–29 år, 2002/2003. Procent.325
Page 5:
FörordUngdomsstyrelsen har fått r
Page 9 and 10:
Kapitel 1Ungdomsinflytandei ett his
Page 13 and 14:
Kapitel 16Statliga insatserHur arbe
Page 15:
Ungas inflytandeoch representationU
Page 19 and 20:
Exempel på en hårdare och mer dir
Page 21 and 22:
där är de individuella resurserna
Page 23 and 24:
idrar en pressad ekonomisk situatio
Page 25 and 26:
ordinarie utbildnings- och försör
Page 27 and 28:
Noter1Inom området ungas inflytand
Page 29 and 30:
Ungdomsinflytande i etthistoriskt p
Page 31 and 32:
Det var dock inte helt ungdomsdrivn
Page 33 and 34:
tänkandet som frågan om ungas del
Page 35 and 36:
dan kan utföra, inte att unga är
Page 37 and 38:
i vardagen i de verksamheter de bes
Page 39 and 40:
SOU 1945:22. Ungdomen ochnöjeslive
Page 41 and 42:
Lagar och riktlinjerI Sverige finns
Page 43 and 44:
• unga skulle ha goda förutsätt
Page 45 and 46:
Inflytande på fritidenUngas rätt
Page 47 and 48:
I läroplanen för det obligatorisk
Page 49 and 50:
och omfattar alla svenska medborgar
Page 51 and 52:
ReferenserEuroparådet (2008a). The
Page 54 and 55:
KAPITEL 352
Page 56 and 57:
FamiljedemokratiBarns och ungas inf
Page 58 and 59:
Ser unga sina familjersom demokrati
Page 60 and 61:
Syskonens betydelseför familjedemo
Page 62 and 63:
Men som tidigare understrukits är
Page 64 and 65:
anpassning hos barn och unga (se Cr
Page 66 and 67:
Familjedemokratioch ungassamhällse
Page 68 and 69:
Tabell 3.2 Effekter av kön, socioe
Page 70 and 71:
ver ungas inflytande (tabell 3.3, s
Page 72 and 73:
tur har betydelse för ungas anpass
Page 74 and 75:
ReferenserAcock, A. C. (1984). Pare
Page 76 and 77:
Persson, S. (2009). Adolescents’r
Page 78 and 79:
KAPITEL 476
Page 80 and 81:
Idag är dock satsningen avslutad o
Page 82 and 83:
”Gårdsdemokrati kräver kvalific
Page 84 and 85:
ett alltför förenklat perspektiv
Page 86 and 87:
Vad hände medde goda exemplen?Ett
Page 88 and 89:
anställs för att vara en länk me
Page 90 and 91:
den splittrade bild som ges vid kon
Page 92 and 93:
10080TjejerKillar6040200Vilka aktiv
Page 94 and 95:
etet som en process borde ett väl
Page 96 and 97:
ReferenserAndersson, J., Agdur, J.,
Page 98 and 99:
KAPITEL 596
Page 100 and 101:
Granskar man föreningsdeltagandet
Page 102 and 103:
Andelen som anger att de aktivt har
Page 104 and 105:
Tabell 5.5 Medlemskap i föreningar
Page 106 and 107:
Tabell 5.6 Upplevt inflytande i fö
Page 108 and 109:
Den andra aspekten av delaktighet s
Page 110 and 111:
fram till början av 2000-talet var
Page 112 and 113:
Tabell 5.9. Planer och strategier f
Page 114 and 115:
Avslutande diskussionDet finns intr
Page 116 and 117:
Bilaga 5.1Kommentar till tabell 5.2
Page 118 and 119:
ReferenserHarding, T. (2009). Kan m
Page 120 and 121:
KAPITEL 6118
Page 122 and 123:
Vilka effekter elevinflytande har p
Page 124 and 125:
Tabell 6.1 Hur stort inflytande tyc
Page 126 and 127:
I klassrummetSkolverket genomför v
Page 128 and 129:
medan elevråd i högre grad är en
Page 130 and 131:
om vad saken gällde kodades i efte
Page 132 and 133:
Vad ska eleverha inflytande över?U
Page 134 and 135:
Tabell 6.5 Skolinspektionens tillsy
Page 136 and 137:
Tabell 6.6 Skolinspektionens tillsy
Page 138 and 139:
skollagen om demokratiska kunskaper
Page 140 and 141:
En lärarutbildningi förändringI
Page 142 and 143:
Avslutande reflektionDet grundlägg
Page 144 and 145:
”Det beror väl lite på vilken n
Page 146 and 147:
Bilaga 6.1Tematisk intervjuguideMå
Page 148 and 149:
ReferenserBorg Wallin, K. (2010). C
Page 150 and 151:
KAPITEL 7148
Page 152 and 153:
de fackliga organisationerna diskut
Page 154 and 155:
Tabell 7.1 Fackligt medlemskap och
Page 156 and 157:
100908015-19 år fast anställda 15
Page 158 and 159:
sökt vad som organisatoriskt kan g
Page 160 and 161:
Tabell 7.4 Ungas arbetssituation. V
Page 162 and 163:
För att tydligt kunna urskilja den
Page 164 and 165:
Tabell 7.5 Sammanfattande tabell. A
Page 166 and 167:
männen men inte bland de unga kvin
Page 168 and 169:
har ingen signifikant effekt bland
Page 170 and 171:
Bilaga 7.1RegressionsmodellerKommen
Page 172 and 173:
Tabell 7.7 Arbetsplatsens organisat
Page 174 and 175:
Kan du delvis själv bestämma när
Page 176 and 177:
Heltids- eller deltidsarbeteUrsprun
Page 178 and 179:
Noter1MBL2Enligt SCB:s instruktione
Page 180 and 181:
KAPITEL 8178
Page 182 and 183:
samt de allt längre studieperioder
Page 184 and 185:
Tabell 8.1 Social bakgrund och levn
Page 186 and 187:
Detta, i kombination med betydande
Page 188 and 189:
inte bli sedd och lyssnad på som i
Page 190 and 191:
Att flytta till en ort med bättre
Page 192 and 193:
UngdomsstyrelsenskommentarAnna Ange
Page 194 and 195:
unga som ofta oroar sig för sin ek
Page 196 and 197:
ReferenserAngelin, A. & Salonen, T.
Page 198 and 199:
KAPITEL 9196
Page 200 and 201:
Av de unga svarar 63 procent att et
Page 202 and 203:
Inställning till en stark ledareDr
Page 204 and 205:
ingen hos unga hade endast massmedi
Page 206 and 207:
”Jag har fyllt 18 år. Det känns
Page 208 and 209:
föräldrar svarar i högre grad at
Page 210 and 211:
”Det finns ju möjligheter för m
Page 212 and 213:
Möjlighet attpåverka den egnalivs
Page 214 and 215:
Unga om att påverkaden egna livssi
Page 216 and 217:
Känsla av delaktighet idet svenska
Page 218 and 219:
Tabell 9.7 Effekten av social bakgr
Page 220 and 221:
Avslutande diskussionDetta avsnitt
Page 222 and 223:
Ungas representationI detta avsnitt
Page 224 and 225:
Tabell 9.9 Andel som är aktiva i p
Page 226 and 227:
tiska punkter från att bli nominer
Page 228 and 229:
Utveckling över tidI det följande
Page 230 and 231:
Unga i myndighetsstyrelserochkommit
Page 232 and 233:
Bilaga 9.1Tabell 9.1 Andel som anse
Page 234 and 235:
Tabell 9.3 Andelar som anser att de
Page 236 and 237:
Tabell 9.4b Andel som anser sig ha
Page 238 and 239:
Tabell 9.6 Andel som instämmer hel
Page 240 and 241:
Bilaga 9.2VariabelbeskrivningUngdom
Page 242 and 243:
Föräldrars utbildningUtgörs av d
Page 244 and 245:
ReferenserNoterIntegrations- och j
Page 246 and 247:
KAPITEL 10244
Page 248 and 249:
under så många val tillbaka i tid
Page 250 and 251:
mekanism till generationseffekter.
Page 252 and 253:
för det mesta men inte alltid vari
Page 254 and 255:
Unga väljarespolitiska intresseNä
Page 256 and 257:
Politiskt intresseÅlderKälla: De
Page 258 and 259:
PartiidentifikationKälla: De svens
Page 260 and 261:
Likheterna i dessa förändringar b
Page 262 and 263:
Unga väljares partivalSlutligen sk
Page 264 and 265:
Socialdemokraterna514957 5752 52554
Page 266 and 267:
Kristdemokraterna303 1012 2 23 2 23
Page 268 and 269:
SocialdemokraternaKälla: De svensk
Page 270 and 271:
KristdemokraternaÅlderKälla: De s
Page 272 and 273:
Bilaga 10.1Tabell 10.1 Valdeltagand
Page 274 and 275:
Tabell 9. Fem generationers väljar
Page 276 and 277: ReferenserAmnå, E., Ekström, M.,
Page 278 and 279: DEL 2Kapitel 11Kapitel 12Var du bor
Page 280 and 281: KAPITEL 11278
Page 282 and 283: ”Ungdomars liv och levnadsvillkor
Page 284 and 285: det genomsnittliga och det ideala (
Page 286 and 287: ”När jag flyttade till Gävle d
Page 288 and 289: kans plikt att själv göra ”det
Page 290 and 291: att överväga en eventuell flytt.
Page 292 and 293: ReferenserCanguilhem, G. (1989). Th
Page 296 and 297: glidande skala mellan politisk apat
Page 298 and 299: ställer sig också frågan om vilk
Page 300 and 301: teori om negativa koncentrationseff
Page 302 and 303: förtroende för politiska beslutsf
Page 304 and 305: o i ett område präglat av hög ar
Page 306 and 307: värde på närmare 80, uttryckt i
Page 308 and 309: I denna grupp sjunker i stället ti
Page 310 and 311: Bilaga 12.1Frågeformuleringar och
Page 312 and 313: ReferenserAdman, P. (2004). Arbetsl
Page 314 and 315: Noter1Att studera ungas attityder o
Page 316 and 317: DEL 3Kapitel 13Kapitel 14Kapitel 15
Page 320 and 321: Vogel, Amnå, Munch & Häll 2003).
Page 322 and 323: Sörbom 2002, Ward 2008). Två exem
Page 324 and 325: Många unga var också aktiva i den
Page 328 and 329: allt yngre medborgare från att del
Page 330 and 331: Svenska ungdomar ochpolitisk konsum
Page 332 and 333: Tabell 13.1 innehåller allmän inf
Page 334 and 335: Tabell 13.2 Andel politiska konsume
Page 336 and 337: Den största skillnaden mellan poli
Page 338 and 339: Bilaga 13.1Kommentar till tabell 13
Page 340 and 341: ReferenserAckelsberg, M. (2003). Br
Page 342 and 343: Petersson, O., Westholm, A. &Blombe
Page 346 and 347: 9-14 år (255 minuter)Cd-skiva 4 %R
Page 348 and 349: Sverige och är en av de mer framtr
Page 350 and 351: Sociala medier som facebook och twi
Page 352 and 353: Det allt mer utbredda bruket av fac
Page 354 and 355: ciala nätverk är uppbyggda och hu
Page 356 and 357: ”Sociala medier kan påverka alla
Page 358 and 359: ”Det kan komma en fråga som manp
Page 360 and 361: ilder och filmer. Det som tradition
Page 362 and 363: de sina källor och sina världar e
Page 364 and 365: Internets struktur är komplex och
Page 366 and 367: ReferenserAmnå, E. (Ed.) (2010). N
Page 368 and 369: Noter1I Ungdomsstyrelsens rapport S
Page 372 and 373: mella och icke-formella utbildninge
Page 374 and 375: Anledningen till att de bor i Sveri
Page 376 and 377:
Hedda, 27 år, studerar mänskliga
Page 378 and 379:
sammanhanget. Det blev starten för
Page 380 and 381:
visor och mitt engagemang bottnar d
Page 382 and 383:
RekryteringEtt av många teman unde
Page 384 and 385:
Från att viljatill att göraDe 15
Page 386 and 387:
Yvonne beskriver sig själv som vä
Page 388 and 389:
motivera individen att ta steget ti
Page 390 and 391:
gagemang. Människors engagemangbot
Page 392 and 393:
etydelse för ungas socialisation.
Page 394 and 395:
ReferenserAmnå, E. (Ed.) (2010). N
Page 396 and 397:
DEL 4Kapitel 16Kapitel 17Kapitel 18
Page 398 and 399:
KAPITEL 16396
Page 400 and 401:
sedan ska tas hänsyn till dessa å
Page 402 and 403:
arbete. Detta understryks ytterliga
Page 404 and 405:
Bidraget kan endast sökas av skolh
Page 406 and 407:
Försäkringskassan, Handisam, Stat
Page 408 and 409:
Lagar ochförordningarLag (1993:335
Page 410 and 411:
KAPITEL 17408
Page 412 and 413:
ningens metod tillåter varken en k
Page 414 and 415:
Tabell 17.4 Inflytandeforum indelad
Page 416 and 417:
Större möten och sammankomster sa
Page 418 and 419:
Dialogforumens målStörre möten o
Page 420 and 421:
KAPITEL 18418
Page 422 and 423:
Några övergripandeslutsatserUnga
Page 424 and 425:
Politiskt intresse, attityderoch in
Page 426 and 427:
eslut. Även för ungdomsfullmäkti
Page 428 and 429:
Motsatsen till att få vara med och
Page 430 and 431:
Kränkningar, förtryck och bristan
Page 432 and 433:
Målsättningen med ungas inflytand
Page 434 and 435:
Skolinspektionen som pågick mellan
Page 436 and 437:
få stöd och uppmuntran från chef
Page 438 and 439:
inflytande på fritidsgårdar, samt
Page 440 and 441:
Ett ökat ansvarstagande ikommunern
Page 442 and 443:
FörslagUngdomsstyrelsens uppfattni
Page 444 and 445:
Utbilda lärareoch skoledarei demok
Page 446 and 447:
Inom EU arbetar man systematiskt me
Page 448 and 449:
ReferenserElofsson, S. (2007). Infl
Page 450 and 451:
Rekommendationer till ungdomsminist
Page 452 and 453:
”Segregationsfrågan är så vikt
Page 454 and 455:
”Jag skulle lyfta utbildningsfrå
Page 456 and 457:
”Mitt tips till ungdomsministernj
Page 458:
FOKUS10En analys av ungas inflytand
show all

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?