En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Detta, i kombination med betydande svårigheteratt klara av grundläggande levnadsomkostnadersom matinköp, hyra och räkningar, innebär attkontinuerligt leva i ett psykiskt stressande tillstånd.Många gav uttryck för att detta resulterati utmattning, sömnsvårigheter, huvudvärk ochallmän oro eller ångest. De intervjupersoner somockså är föräldrar (cirka hälften) måste dessutomuthärda faktumet att deras barn har en väsentligtlägre standard än de flesta andra barn. Det upplevssom smärtande att det ofta inte finns möjlighetatt bekosta fritidsaktiviteter, ordentliga vinterklädereller en tillräckligt näringsrik kost ochman uttrycker ofta att barnets standard är oskäligtlåg. Eva som har små barn beskriver hur honkänner inför de ekonomiska svårigheterna och attbehöva vända sig till socialtjänsten:”Pinsamt, förnedrande liksom gå framoch tigga typ, spara varenda krona. Barnentjatade om att de ville ha godis ochsåna grejer men man kunde inte ge democh så gick man upp på socialen och fickbara lite pengar och då blev man arg ochledsen för att man inte fick mer jobb ellerpengar. Det var jättejobbigt.”(Eva, 29 år)Livet med socialbidragsförsörjning innebär ettmycket snävt konsumtionsutrymme där ingapengar kan gå till annat än det allra nödvändigaste.Att aldrig kunna köpa en pizza, gå på bio,ta en fika eller gå till simhallen med barnen lederockså till känslor av stress, social utestängningoch isolering där man inte kan delta i samhälletoch umgängeslivet på samma sätt som de flestaandra. Att inte kunna bjuda hem vänner på middagoch inte ha råd att ge julklappar innebär oftaett förminskat deltagande i det andra uppfattarsom normal social interaktion. Sammanfattningsvisinnebär bristen på pengar konsekvenser avsocial, materiell och emotionell karaktär där ävende sociala relationerna till omgivningen påverkasnegativt.Relationen tillsocialtjänstenFör studiens intervjupersoner har mångåriga ochomfattande relationer till olika välfärdsinstitutionervarit en realitet på grund av deras arbetslöshetoch försörjningsproblematik. Kontakter med arbetsförmedling,försäkringskassa och kommunalaprojekt för unga utanför arbetsmarknaden har oftavarit ett återkommande inslag i deras vardagsverklighet.Analysen av intervjuerna visade attden mest centrala samhälleliga instans de refereradetill och talade om var socialtjänsten. En majoritetav de intervjuade hade haft socialbidragredan innan de fyllt 19 år och därefter har dennabidragsform antingen kontinuerligt eller periodvisföljt dem under deras vuxenblivande.Den övergripande upplevelsen av att få försörjningfrån socialtjänsten är negativ. Närmare 90procent ogillar att ta emot socialbidrag och såmånga som två tredjedelar är också negativt inställdatill socialtjänstens arbete. Sammanfattningsvisär relationen präglad av en ovilja till attstå i ett beroendeförhållande. För dessa ungavuxna med ekonomiska problem finns få andramöjliga försörjningsformer tillgängliga då de sällanär berättigade till andra ersättningar som tillexempel a-kassa eftersom deras bristande arbetsmarknadsetableringinneburit att de inte kvalificeratsig för ett fullgott socialförsäkringsskydd.Socialbidrag är för många unga utanför den endamöjliga försörjningen trots en tydlig ovilja att taemot detta.Hur kan man då förstå att de intervjuade har enså negativ erfarenhet av en samhällelig instansvars funktion ska vara att tillförsäkra individen184