En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

10080Vill vara med och bestämmaKan vara med och bestämma60402001993 1997 2000 2003 2006 2009Källa: Skolverket, Attityder till skolan 2010.Figur 6.2 Andelen som vill respektive kan vara med och bestämma överläxor och prov. Grundskolans årskurs 7–9 samt gymnasiet, 1993–2009.Procent.Skolan som arbetsplatsElevers inflytande över skolan som arbetsplatsomfattar skolans yttre och inre miljö som frågorom skolgården, matsalen och måltider, toaletteroch omklädningsrum, rastverksamhet och andrafrågor av gemensamt intresse. Dessa frågor behandlastraditionellt i olika formella organ för eleversinflytande som klass- och skolråd. Här finnsdärmed möjligheter för elever att utöva kollektivtinflytande, som är en viktig del av den demokratiskautbildning som skolan ska ansvara för. Tankenär att elever genom olika former av kollektivasamrådsorgan, till exempel elevråd, får möjligheteratt lära sig att ta ansvar och att leda ett arbetemed inflytandefrågor. Det är därför viktigt att forumdär eleverna själva får leda arbetet finns i allaskolor, till exempel i form av klassråd, elevråd ochskolkonferenser. Det är också viktigt att elevernafår träna sig i arbetsformerna för kollektivt medbestämmande.Vid sidan av de kollektiva påverkansvägarnahar varje enskild elev dessutomrätten att ta upp olika frågor i samtal direkt medlärare eller skolledning.En viktig fråga för de elever som åtar sig uppdragatt företräda andra elever är att deras studieförutsättningarinte försämras och att de inte riskeraratt uppnå sämre resultat än de annars skulleha kunnat göra. I dag har endast gymnasieeleverrätt att få kompensation för den undervisning degår miste om på grund av sina uppdrag. När dennya skollagen träder i kraft höstterminen 2011kommer elevföreträdare också i grundskolan attges ledighet och kompenseras för den undervisningde går miste om på grund av ett uppdrag(Utbildningsdepartementet 2010).ElevorganisationerDet finns två huvudsakliga former för elever igrundskolan och på gymnasiet att organisera sinaintressen genom. Den ena formen är att varje klassväljer en representant som ingår i skolans elevråd.Den andra är att alla elever som vill anslutersig till skolans elevkår, där de sedan väljer ordförandeoch styrelse i enlighet med vanlig föreningstradition.Elevkårer bygger alltså på elevernasfrivilliga medlemskap och egen organisering,125