En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

vecklas till goda samhällsmedborgare. Men manvar också på sin vakt mot det egna inflytandet –staten var på sätt och vis sin egen fiende. Ungasinflytande skulle därför också skyddas mot enalltför tydlig statlig inblandning, men på sammagång också från att träffpunkter användes i reklamsyfteav bolagsintressen.Under den andra perioden, som kan exemplifierasav Ej till salu-rapporten, inordnas frågan omdelaktighet inom kampen mot att kommersiellaintressen tog över ungas livsprojekt. Fienden varalltså en kommersialism som uppfattades låtamarknadskrafterna leda till en varufiering avmänskliga värderingar och känslor.Under den tredje perioden, vilken blir tydlig iUngdom och makt, skjuter staten in sig på attstimulera kommunerna att uppmärksamma ungdomsfrågornapå ett annat sätt än dittills. Manville se strukturer för ungas inflytande genomolika råd och senare även i form av att konkretmakt lämnades över, som till exempel i ungdomsdrivnaträffpunkter. Kommunerna blev en motpartsom staten ville mana till ökat engagemang.Många av idéerna och tankespåren om ungasdelaktighet, återkommer flera gånger i den genomgångsom gjorts ovan. Samtidigt finns också endel förändringar i vad staten under olika periodervalt att poängtera, till exempel i vilken mån somdelaktighet i huvudsak ska förstås som en frågaom beslutanderätt över verksamheter formellt ellerinformellt eller om delaktigheten snarare skauppfattas som en fråga om relationer där det handlarom att få ökad självkännedom och större kapacitetatt styra över sitt eget liv. Kanske återspeglarfrågor om ungas delaktighet och inflytandeden föränderliga relationen mellan generationerna(ungas inträde i vuxenvärlden) och symboliserardärmed såväl förhoppningar som en oro inför framtiden.ReferenserFrykman, J. (1988). Dansbaneeländet:ungdomen, populärkulturenoch opinionen. Stockholm:Natur och kultur.Henriksson, B. (1991). Ungdomarsdelaktighet och inflytande:Institutet för sociala studier.Olson, H.-E. (1992). Staten ochungdomens fritid. Kontroll ellerautonomi? Lund: Arkiv förlag.Olson, H.-E. (2008a). Omsocialpolitik, fritidspolitik ochgatans löshästar. I Ungdomsstyrelsen,Mötesplatser för unga –aktörerna, vägvalen och politiken.Stockholm: Ungdomsstyrelsen, s.204–241.Olson, H.-E. (2008b). Öppen verksamheti ett historiskt perspektiv. IUngdomsstyrelsen Mötesplatser förunga – aktörerna, vägvalen ochpolitiken. Stockholm: Ungdomsstyrelsen,s. 46–71.Proposition 1993/94:135.Ungdomspolitik.Proposition 1998/99:115. Påungdomars villkor – ungdomspolitikför demokrati, rättvisa ochframtidstro.Proposition 2004/05:2. Makt attbestämma – rätt till välfärd.Regeringens skrivelse 2009/10:53.En strategi för ungdomspolitiken.36