En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

SlutdiskussionFokus 10 handlar om inflytande i livets alla sfärer.Vi har konstaterat att det inte råder någon skarpgräns mellan de demokratiska erfarenheter somgörs i de sfärer där unga människor rör sig i vardagensom i familjen, i skolan eller i fritidsverksamheteroch de som görs inom den störrerepresentativa demokratin. Erfarenheter som görsi en sfär kan omvandlas och även användas i andrasfärer.I Fokus 10 har vi sett att intresset för politikbland unga snarare ökar än minskar. Många ungaär intresserade av samhällsfrågor och är inte hellerfrämmande för att engagera sig. Vi har ocksåsett att grundläggande välfärdsresurser som ekonomisktrygghet, hälsa och sociala relationer harmycket stor betydelse för ungas känsla av inflytandeöver sitt eget liv och för deras delaktighet isamhället. De två huvudmålen inom ungdomspolitiken– ungas verkliga tillgång till välfärd ochungas verkliga tillgång till inflytande – är sålundastarkt sammankopplade. Grundläggande välfärdsresurserlägger grunden för ungas möjligheter attvara delaktiga och utöva inflytande.Rättigheterna och möjligheterna för unga upptill 18 år att utöva inflytande har stärkts i och medatt allt fler aktörer arbetar enligt barnkonventionensriktlinjer. Men det finns naturligtvis områdensom behöver utvecklas. Att unga har rätt till inflytandei frågor som berör dem innebär inte attalla vuxna respekterar den rättigheten. Barn ochunga i utsatta situationer har sämre möjligheterän andra att påverka sin situation. Exempelvisfinns det brister i rätten till inflytande och välfärdbland unga som har blivit placerade i särskildaungdomshem, lever i ekonomisk utsatthet, har enfunktionsnedsättning eller är dokumentlösa, detvill säga vistas i Sverige utan tillstånd, enligt Barnombudsmannenssenaste årsredovisning (Barnombudsmannen2010a).Klyftor och skillnadermellan ungaEn övergripande observation är att det finns oroväckandestora skillnader i ungas möjligheter attutöva inflytande över sitt liv i de olika sfärer vistuderat: familjen, skolan, arbetet, fritiden och denrepresentativa demokratin. Man kan se en tydligpolarisering mellan unga som upplever goda möjlighetertill inflytande och unga som upplever småmöjligheter. Fördelningen mellan de som uppleversig ha inflytande och de som inte gör det serdock olika ut inom olika sfärer. I familjen är de allraflesta unga nöjda med sina möjligheter till inflytande.Det finns dock en grupp unga, kring 10procent, som inte är nöjda med sina möjlighetertill inflytande i familjen och över sina egna liv.Inom denna grupp finns ytterligare en mindregrupp unga vars möjligheter till inflytande är kraftigbeskuren av familjens inre, ofta patriarkala,maktstruktur.I skolans värld är fördelningen mellan de ungasom upplever möjligheter till inflytande och desom inte gör det mer jämn. Beroende på vilketområde frågan gäller så är det mellan 40 och 60procent av eleverna som uppger att de har möjligheteratt utöva inflytande. I skolan tycks utvecklingenunder senare år ha gått åt rätt håll.Bland de unga som befinner sig i arbetslivet ärdet mellan 20 och 30 procent som upplever att dehar för lite inflytande på jobbet.Bland de unga som är medlemmar i en föreningär det ungefär hälften som uppger att de får varamed och påverka verksamheten i den utsträckningde vill, samtidigt som 30 procent inte villvara med och påverka, 20 procent uppger att defår påverka mindre än de vill. Mötesplatser förunga kan vara fritidsgårdar och en rad andra typerav verksamheter. Det är ont om forskning sombelyser ungas inflytande inom fritidsområdet. Deforskningsresultat som ändå finns visar att ungas435