En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Inflytande på fritidenUngas rätt till inflytande på fritiden stadgas i FN:sbarnkonvention och den Europeiska konventionenom skydd för de mänskliga rättigheternaoch de grundläggande friheterna. I regeringensförnyade strategi för att stärka barnets rättigheteranges att beslutsfattare och relevanta yrkesgrupperska ha kunskap om barnets rättigheteroch omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.Aktörer inom olika verksamheter som rörbarn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan(prop. 2009/10:232).Med inflytande på fritiden avses ungas möjligheteratt utöva inflytande inom olika verksamhetereller aktiviteter som utförs på den fria tidenutanför skoltid och eventuell arbetstid. Det som iförsta hand åsyftas är verksamheter som utförs ikommunal regi eller inom den ideella sektorn. Eftersomdet är kommunerna som till stor del ansvararför att utforma fritidsverksamhet för unga ärdet främst kommunallagen som styr ungasinflytandemöjligheter på fritiden.I kommunallagen står att ”Nämnderna skallverka för att samråd sker med dem som utnyttjarderas tjänster” (kommunallag 1991:900, 6 kap. 8§), vilket rimligtvis omfattar även de unga. Kommunallagenhar även tolkats som en öppning föratt instifta organ för ungdomsinflytande, till exempelungdomsråd, vilket är betydelsefullt i endiskussion om ungas inflytande samt för brukarstyreav verksamheter för unga, till exempel ungdomenshus (Ungdomsstyrelsen 1999).I den ungdomspolitiska propositionen Makt attbestämma – rätt till välfärd framhävs föreningslivetsom en viktig del i arbetet med att öka ungasdeltagande i samhället. Ungas erfarenheter ochkunskap från organisationer ska tas tillvara i planeringav kommunala insatser för unga. Även fritidsområdethar enligt propositionen ett särskiltansvar för att skapa vägar för unga att utöva inflytande.Det poängteras att politiker och beslutsfattarebör vara lyhörda för nya former av kulturochfritidsverksamhet utifrån ungas intressen ochönskemål (prop. 2004/05:2).Förordningen (2001:1060) om statsbidrag tillungdomsorganisationer anger de kriterier somungdomsorganisationerna måste uppfylla för attkomma i fråga för ekonomiskt stöd från staten. Ettav kraven som ställs är att organisationen är självständigoch demokratiskt uppbyggd samt har enverksamhet som inte strider mot demokratins idéer.Det stadgas också att minst 60 procent av medlemmarnaska vara barn eller unga. Regelverketsyftar till att stödja att det är unga själva som harinflytande över och styr verksamheten.Inflytandeinom utbildningDen nya strategin för att stärka barnens rättigheteri Sverige omfattar två punkter som berör skolan:• beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper skaha kunskap om barnets rättigheter och omsättadenna kunskap i berörda verksamheter• aktörer inom olika verksamheter som rör barnska stärka barnets rättigheter genom samverkan.EU:s medlemsländer kom, i form av en vitbokom det ungdomspolitiska arbetet, för första gångenöverens om en gemensam inriktning för ungdomspolitiken2001 (Europeiska gemenskapernaskommission 2001). Avtalet förnyades 2009 i formav en resolution som ska gälla för 2010–2018.Medlemsstaterna har kommit överens om att utveckladeltagandestrukturer inom utbildningssystemen,vilket bör ge unga bättre inflytandemöjligheteröver sin utbildning (Europeiska unionensråd 2009).43