En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Den största skillnaden mellan politiska konsumenteroch icke-politiska konsumenter gällersolidaritetsidealet och den skillnaden är allra tydligastbland unga i åldern 18–29 år. Det genomsnittligavärdet för unga politiska konsumenterpå skalan mellan 0 och 10 uppgår till 7,8 jämförtmed 6,3 hos unga som inte är politiska konsumenter.Liknande resultat visas i en amerikanskstudie (Dalton 2008b). Politiska konsumenter idenna åldersgrupp värderar alltså solidaritetsidealethögt samtidigt som vi ser att de i genomsnittfaktiskt värderar pliktidealet ännu högre.Dessa resultat står sig även när vi kontrollerarresultatet för andra bakomliggande faktorer.Något som tydligt framgår av tabell 13.3 är attden äldre generationen värderar det pliktbaserademedborgarskapet (pliktidealet) mycket högre änden yngre. Unga i åldern 18–29 år anger i genomsnitt8,1 på skalan vilket kan jämföras med 8,7bland de äldre. Även när det gäller ansvarsidealetvärderar de äldre i genomsnitt detta något högre,7,1 jämfört med 6.7. Data som inte redovisas itabellen visar att det framförallt är de äldsta medborgarna,över 60 år, som värderar pliktidealethögt, ett resultat som illustrerar det som ovanskildrats om efterkrigsgenerationen som utmärkersig genom att i så hög grad vara föreningsaktiva(se Dalton 2008b). Om emellertid hänsynockså tas till bakomliggande variabler som utbildningoch politiskt intresse visar det sig dock attäldre politiska konsumenter genomsnittligt settvärderar pliktidealet lägre än icke-politiska konsumenter(dessa resultat redovisas inte i tabellen).Sammanfattningsvis visar analyserna att politiskakonsumenter i allmänhet, och unga politiskakonsumenter i synnerhet, visar prov på något,men inte dramatiskt, avvikande medborgarideal iförhållande till dem som inte är engagerade i politiskkonsumtion. Detta motsäger tydligt tesen attpolitisk konsumtion skulle driva de unga mot enform av medborgarskap som skulle innebära etthot mot de värderingar som ligger till grund fördet demokratiska samhället.SlutsatserI detta kapitel visar vi att politisk konsumtion ären viktig och stadigt växande form av politisktdeltagande av engagemang som används avmånga unga. I Sverige har politisk konsumtionidag blivit en normal och helt okontroversiell delav politiken och konsumtionssamhället. Forskningenkring politiskt deltagande har varken tillräckligtväl fångat omfattningen av detta fenomeneller variationsrikedomen i de former för politiskkonsumtion som ungdomar föredrar och ärberedda att utveckla. Det intressanta med politiskkonsumtion är att det representerar politisktdeltagande inom en allt viktigare arena och attdet kan ses som en återspegling av en ny syn påmedborgarskap som är kopplad till hållbar utveckling(hållbart medborgarskap) och som inte barahar staten som mål för sina försök att påverkautan även företag, organisationer och vår livsstilsom sådan.Politisk konsumtion är en individualiserad formav deltagande som bygger på kollektivt handlandeoch som drivs av såväl det solidariska som detansvarstagande medborgaridealet. Kvinnor, högreutbildade och de mer politiskt intresserademedborgarna är i större utsträckning engageradei politisk konsumtion. Det är sålunda ekonomisktoch politiskt resursstarka medborgare som i större334