En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

värde på närmare 80, uttryckt i den skala som användshär) genom att flytta från den mest resursstarkastadsdelen till det område där man finnerde högsta nivåerna av socialt utanförskap. Förinfödda ungdomar råder däremot i princip omvändaförhållanden, men med reservation för attden negativa effekten är svagare när det gällerförtroendet för politiska institutioner.För att ytterligare pröva bärkraften i sambandsmönstretundersökte jag också effekter av en alternativkontextuell variabel: andelen utlandsföddai respektive bostadsområde. Detta områdesmåttpå ”etnisk segregation” visar sig intressantnog inte alls påverka de ursprungliga sambanden.Tolkningen av detta måste bli att det är den socioekonomiskaresursnivån i bostadsområdet, snarareän invånarnas etniska sammansättning, somhar störst betydelse för ungas politiska och institutionellaförtroende. På områdesnivå spelar fattigdomen mycket större roll än invånarnas ursprung.I en jämförelse av förtroende för demokratiskainstitutioner mellan de båda undersökningarnanoterar vi påtagligt samstämmiga resultat för ungafödda i Sverige. Även analyserna utifrån Ungdomsenkäten2009 gav beskedet att de inföddaungdomarnas förtroende är sämre i områden prägladeav socialt utanförskap. Den intressanta skillnadenär dock att motsvarande effekt – till skillnadfrån i de tidigare analyserna – inte framträderför invandrade ungdomar efter den mer utförligakontrollen via Medborgarundersökningen 2003.Även här kan skillnader i de mått som användstänkas influera resultaten. I Ungdomsenkäten2009 bygger politiskt förtroende på en enda enkätfrågaom huruvida man litar på politikerna ikommunen eller stadsdelen. Uppenbarligen får viett annat resultat när medborgarundersökningensmer finfördelade mått på politiskt och institutionelltförtroende används. Vad som är ”mestsant” är en omöjlig fråga att besvara. Men medreservation för att vi inte heller i detta fall kanvara säkra på vilken roll som de olika tidsperiodernaför undersökningarna spelar kan det tänkasatt anspråken har ökat över tid – kanske inte minstanspråken på de politiker som är verksamma närmastungdomarna. Det är möjligt att invandradeungdomar i socialt resurssvaga områden förväntarsig alltmer av lokala politiker, med konsekvensenatt klyftan mellan förhoppningar och vadpolitikerna faktiskt förmår leverera ökar. Men äveni detta fall finns möjligheten att fokusområdena ärmer fattigdomspräglade miljöer i jämförelse medde bostadsområden som finns representerade iMedborgarundersökningen 2003, och att detta fårett negativt genomslag.Betydelsen avsvensk respektiveutländsk bakgrundI den allmänna debatten diskuteras inte sällangruppen barn till invandrade – en grupp somoegentligt brukar kallas för andra generationensinvandrare (oegentligt just eftersom de själva intehar invandrat, även om deras föräldrar har sinbakgrund i ett annat land). Ibland framträder enoro för att problem som drabbar invandrade i detsvenska samhället också kan gå i arv. Barn tillinvandrade kan exempelvis tänkas bli utsatta fördiskriminering på ett sätt som unga med Sverigeföddaföräldrar undgår. I detta kapitel har gränslinjengenomgående dragits utifrån födelseland –uppgifter om invandring (ja eller nej) har varitgrunden för den tudelade kategoriseringen. Meninte minst för att blottlägga konsekvenser av boendesegregationvore det värdefullt att veta omen alternativ indelning av unga – utifrån om dehar svensk eller utländsk bakgrund – skulle ge ettannat resultat.304