En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

sociala nätverk att agera utifrån om de vill engagerasig i samhället. I kombination med detta bidraren pressad ekonomisk situation ytterligaretill en känsla av vanmakt.Föreningslivet är ytterligare en sfär där ungasdeltagande minskar. Vad betyder det att unga iallt mindre grad träffas fysiskt och interagerar medandra under organiserade former på fritiden? Traditionellthar föreningslivet setts som en arenasom ger tillgång till värdefulla sociala nätverk ochtillfälle att öva sig i demokratins beslutsformer.En fråga vi inte kan besvara är om de möjligheteratt till exempel bygga nätverk på internet som visett kan väga upp den försvagning av politiskaresurser som det minskade föreningsdeltagandetmedför. De alternativa sätten att interagera sominternet bidragit till är intressanta att belysa närmare.Ytterligare exempel på att unga i lägre grad ingåri kollektiva sammanhang är att unga på arbetsmarknadeni allt mindre utsträckning är fackligtanslutna och att unga idag ofta anställs i sammanhangoch på arenor, till exempel genom bemanningsföretag,inom vilka den fackliga organisationsgradenär låg.Relationer iställetför organiseringSamtidigt som vi i Fokus 10 har noterat den långsiktigatrenden att unga i mindre utsträckning äntidigare ingår i kollektiva sammanslutningar harvi sett att ungas inflytande i allt högre grad tycksrealiseras i relationer mellan unga och ledare ellerlärare i de verksamheter där unga vistas och ärverksamma. På fritidsområdet har diskussionenom ungas inflytande alltmer förskjutits från atthandla om strukturer för inflytande till ett lyhörtförhållningssätt hos de som arbetar med unga.Våra analyser visar att den enskilt viktigaste faktornför att en ung människa ska uppleva sig hainflytande i arbetslivet är att ha en chef att pratamed när behov uppstår.Skolan är det kanske allra tydligaste exemplet.Unga har i högre grad än tidigare generationer envana från förskola och tidiga skolår av hur mansamarbetar och umgås i grupp. De har vuxit uppmed barnkonventionen och är vana vid att blihörda och tagna på allvar. Lärarrollen har gradvisförändrats från att vara en auktoritär ledare till attvara en lyhörd mentor och lots. Ungas inflytandei skolan realiseras idag till stor del i relationenmellan lärare och elev snarare än av inflytandegenom formella strukturer. Det demokratiskaförhållningssättet har slagit igenom i många avde sfärer som unga vistas i. Kollektiva påverkansvägaroch inflytandestrukturer har minskat i betydelse.Vilka effekter detta får på sikt är viktigtatt analysera och förhålla sig till.Trenden i ungas inflytande går i riktning motindividuellt påverkande som realiseras i relationenmellan unga och ledare/lärare och där de vuxnasdemokratiska kompetens och lyhördhet bliren avgörande faktor. Utvecklingen är positiv meninnehåller också risker. Unga med svagare resursereller som saknar goda relationer med förståendelärare eller ledare riskerar att få en försämradinflytandesituation än tidigare.Lärare, ungdomsarbetare, föreningsledare, kommunalatjänstemän och andra som kommer i kontaktmed unga bör ha ett arbetssätt som genomsyrasav lyhördhet, dialog i demokratisk anda ochuppmuntran till kritiskt tänkande. Ett sådant förhållningssättökar ungas möjligheter till inflytandei de verksamheter där de vistas och det är ocksåen grundförutsättning för att ungas engagemangska kunna tas tillvara för att utveckla en verksamhet.437