En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Proposition 2004/05:2. Makt attbestämma – rätt till välfärd.Integrations- och jämställdhetsdepartementet.Sahlin, I. (1992). Ungdomsprojekt;Retorik och praktik (Brå-pm1992:1). Stockholm: Brå.Sarnecki, J. & Ekman, L. (1977).Slutrapport. Ungdomsgårdsutredningensslutrapport Stockholm:Stockholms socialförvaltning.Fritidsavdelningen.Sarnecki, J. & Ekman, L. (1978).Vad ska vi ha gårdarna till? Enbok om mål och metoder i ungdomsarbetetpå fritidsgårdar.Stockholm: LiberFörlag.SOU 1991:12. Ungdom och makt:om ungdomars delaktighet,inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Delbetänkande Ungdomskommittén.Stockholm: Allmännaförlaget.SOU 2000:1. En uthållig demokrati.Politik och folkstyrelse på2000-talet. Demokratiutredningen.Stockholm: Fritzes.Statens ungdomsråd (1981). Ej tillsalu. Stockholm: LiberFörlag.Ungdomsstyrelsen (1994). Makt &möjligheter. En idéskrift omungdomars delaktighet ochinflytande. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (1995). Nyamötesplatser! En beskrivning av 22träffpunktsverksamheter. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (1999).Demokratiska procedurer ellerlåtsaskrumelurer. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2001). Baravara – Mötesplatser på ungasvillkor. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2005).Professionella ungdomsledare:kompetensbehov och utbildningssituation.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2008).Mötesplatser för unga – aktörerna,vägvalen och politiken. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2009). Likaolika som lika – om former förlokalt ungdomsinflytande.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Noter1I samband med denna textgenomfördes ett antal intervjuer isyfte att följa upp vad som skettmed de goda exempel somskildrades i Bara vara.2Viktigt att påminna sig är attfrizonsdiskussionen fördes innaninternet blev stort och erbjöd såvälunga som andra en enorm potentialför frirum och identitetsprojekt.3Henriksdals fritidsgård i Nacka,Opalen i Sundsvall (före dettaNjurunda kommun), Hamnmagasineti Umeå och Centrumvillan iSundsvall.4Demokratiutredningen lämnadeett omfattande bidrag till förståelsenav demokratins möjligheter,svårigheter och begränsningar,bland annat genom 32 småskrifteroch 13 forskarvolymer, menkritiserades av bland andra Barnombudsmannenför ett bristandebarn- och ungdomsperspektiv.Särskilt kritisk var man till attFN:s barnkonvention inte nämndeseller togs upp till behandling, trotsatt den ska genomsyra allt beslutfattandenär det gäller barn ochunga. Flera andra remissinstanserbetonade barns och ungas rätt attyttra sig i vardagliga sammanhangoch delaktighet på olika sätt i samhällslivet,och såg det som enviktig demokratisk skolning.95