En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Var du bor spelar roll– landsort eller storstadtext: Lotta SvenssonHar inflytande någonting med geografi att göra?Jo, i Sverige är befolkningen tämligen liten ochojämnt spridd över landet – vilket medför olikalevnadsvillkor i olika delar av landet. Dessutomtycks föreställningar om var en kvalificerandeungdomstid bör utspela sig geografiskt ha betydelseför hur unga på landsorten blir betraktadeoch betraktar sig själva – och detta har i sin turbetydelse för deras möjligheter till inflytande. Omdetta skrev jag i min avhandling Vinna och försvinna?Drivkrafter bakom ungas utflyttningfrån mindre orter (Svensson 2006), och därefterhar jag fortsatt att utforska frågan om hur det äratt vara ung och bo på landsorten genom att görajämförande studier i några Smålandskommuner(Svensson 2010a, i övrigt ännu ej publicerat).Vad är då en landsort? Kan man säga en landsort?Eller är det ett samlingsnamn – ja, för vad? Ja,redan där sätter vi fingret på den problematik somunga brottas med för att försöka finna sin plats ivärlden och bygga sin identitet. Att bo på landsortendefinieras av att inte bo i storstaden, ellerhur? Även om begreppen glesbygd, landsbygdoch tätort är definierade av avstånd och folkmängdså är dessa beteckningar, liksom begreppetlandsort, framför allt icke-definitioner somsäger att man inte bor i en storstad. I ett europeisktperspektiv är mycket stora delar av Sverigeglesbygd. Större sammanhängande urbana miljöerfinns i princip bara kring Stockholm, Göteborgoch Malmö. I det här kapitlet kommer jagframför allt att tala om unga i gymnasieåldern,boende i kommuner bestående av tätorter, landsbygdoch en del glesbygd och primärt fokus harvarit hur de unga tänker kring att flytta eller stannakvar efter avslutade gymnasiestudier. Som dettakapitel kommer att visa är flytta eller stanna-problematikeni hög grad förbunden med inflytandefrågori dessa kommuner.Landsortens ungatvingas väljaI mindre orter, liksom i större, finns unga av olikakön, etnicitet och social bakgrund, med skiftandeintressen, olika grader av välbefinnande och varierandesociala nätverk. Därför är det svårt atttala om unga som en enhetlig grupp som delarvillkor. Men ett villkor som de flesta unga i Sverigeidag har gemensamt är att de efter gymnasiet aktivtmåste ta ställning till vad de ska göra i framtiden.Och för unga boende i landsorten innebärdetta beslut också att bestämma om de ska flyttafrån eller stanna kvar på hemorten, vilket inte nödvändigtvisgäller den som är uppvuxen i en störrestad.Förhållandevis lite forskning är gjord med fokuspå unga som bor i landsorten, och en stor delav den forskning som ändå finns behandlar pånågot sätt flytta eller stanna-frågan. 1 I en forskningsöversiktav nordisk forskning om glesbygdsungdomarkonstateras att det finns gott om bådeungdomsforskning och forskning om glesbygdsförhållanden,men att perspektiv som förenardessa båda i hög grad saknas (Helve 2003).foto: Daniel Wohlgemuth279