10.07.2015 Views

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Inflytande på arbetetAtt ha <strong>inflytande</strong> i sitt arbete är värdefullt <strong>av</strong> fleraskäl. Om man saknar möjligheter till <strong>inflytande</strong> påsin arbetsplats saknar man kontroll över en viktigdel <strong>av</strong> sitt liv (Adman 2004), något som i sin turkränker de grundläggande mänskliga rättigheterna.Detta i sin tur kan påverka individens välmående,flera studier har bekräftat att lågt <strong>inflytande</strong>på arbetsplatsen ökar risken för ohälsa (jfrArbetsmiljöverket & SCB 2001, Theorell 2003).Arbetsplatsdemokrati innebär att alla som arbetarpå en arbetsplats kan vara med och påverkapå arbetsplatsen, även om det är arbetsgivarensom i sista hand har rätten att fatta besluten. Rättentill <strong>inflytande</strong> på arbetsplatsen styrs utifrånmedbestämmandelagen 1 (1976:580) och de kollektiv<strong>av</strong>talsom har tecknats inom de olika branscherna.När medbestämmandelagen infördes 1976 fickanställda rätten att via sina fackföreningar få insyni och möjligheter att medverka i arbetsplatsensskötsel och utveckling. Medbestämmandelagengäller både inom den privata och inom denoffentliga sektorn <strong>av</strong> arbetsmarknaden. Att fackföreningarnaoch inte enskilda arbetstagare blevbärare <strong>av</strong> rättigheterna var ingen självklarhet närlagen utreddes och det fanns förespråkare för attanställda själva skulle föra sin talan (Levinson2005). Reglerna i medbestämmandelagen har inteupphävt principen att det är arbetsgivaren somutövar arbetsledning och äger rätten att ensamfatta beslut som berör verksamheten, men lagengör det möjligt för fackföreningarna att begränsaprincipens räckvidd.”Innan arbetsgivare beslutar om viktigareförändring <strong>av</strong> sin verksamhet, skallhan på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationi förhållande tillvilken han är bunden <strong>av</strong> kollektiv<strong>av</strong>tal.Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivarebeslutar om viktigare förändring<strong>av</strong> arbets- eller anställningsförhållandenaför arbetstagare som tillhör organisationen.”(Lag om medbestämmandei arbetslivet, 11 §)Hur lagen ska följas styrs genom branschspecifika<strong>av</strong>tal. Inom det statliga området har <strong>av</strong>taletSamverkan för utveckling sedan slutet <strong>av</strong>1990-talet ersatt medbestämmande<strong>av</strong>talet ochandra <strong>av</strong>tal som styr samarbetet mellan arbetsgivareoch arbetstagare, till exempel arbetsmiljö<strong>av</strong>taletoch företagshälsovårds<strong>av</strong>talet (Arbetsgivarverket1999). Syftet med samverkans<strong>av</strong>taletvar att ersätta den tidigare förhandlingskulturenmed en mer öppen samtalskultur. Den bärandeidén i samverkans<strong>av</strong>talet är att arbetstagarna tidigtinvolveras i utvecklingsarbetet och i arbetsmiljö-och personalfrågor, till skillnad från mblförhandlingardär ett färdigt förslag från ledningenlåg på bordet och diskuterades vid möten.Även inom den privata sektorn kompletteras detformella arbetsplats<strong>inflytande</strong>t allt oftare medandra samverkansformer där anställda kollektivteller individuellt möter ledningen. Det kan ske iform arbetsplatsträffar, veckomöten, utvecklingssamtaloch andra former <strong>av</strong> direkt dialog mellanarbetstagare och arbetsgivare, inklusive samverkansgrupperdär ledningen tillsammans medfoto: Henrik Karlsson149

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!