En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

ställer sig också frågan om vilken betydelse åldersskillnaderhar när man gör en sådan uppdelning.I Medborgarundersökningen 2003 ställdes enserie frågor om politiskt intresse på olika territoriellanivåer. På en första enkel fråga om hur passintresserad man är av politik i allmänhet svararnågot mer än hälften av alla intervjuade att deantingen är ganska intresserade eller mycket intresserade.7 Fortsättningsvis delas de intervjuadein i unga (de som är 18–25 år) och äldre (de somär 26 år eller mer). De unga tycks i något lägregrad vara politiskt intresserade än de äldre. I dennagrupp uppger nämligen färre än hälften (cirka 47procent) att de är ganska eller mycket intresseradeav politik i allmänhet.Figur 12.1 ger en betydligt mer nyanserad bildav det politiska intressets variationer. I likhet mednyss nämnda resultat anger staplarna i diagrammetandelen (ganska eller mycket) politiskt intresserade.Men som framgår görs här också enpolitisk-geografisk uppdelning. Dessutom kan visärskilja det politiska intresset mellan å ena sidanunga och äldre och å andra sidan mellan invandradeoch infödda svenskar. 8Störst skillnad råder som synes i fråga om lokalapolitiska förhållanden. Här finns en markantintresseklyfta till de ungas nackdel. Personer medbakgrund i ett annat land (såväl äldre som yngre)är i mindre utsträckning intresserade av lokal politikän infödda svenskar. Skillnaderna minskar avsevärtom frågan preciseras till att handla omsvensk politik på riksnivå. Visserligen förefallerunga även i detta fall vara mindre intresserade, menen jämförelse sett till ursprung antyder att ungasom invandrat faktiskt i högre grad är intresseradeav svensk politik än unga födda i Sverige.Den sistnämnda tendensen tycks dessutom varaganska generell till sin karaktär. När det politiskaintresset kartläggs för områden utanför Sverige,framstår likaledes invandrade ungdomar i högregrad som intresserade. Då frågorna handlar omeuropeisk och internationell politik ser vi ocksåatt invandrade, oavsett ålder, tenderar att ha ettstörre politiskt intresse än infödda svenskar. Frågansgrad av ”internationalisering” spelar uppenbarligenroll här. När kommunala angelägenheterstår i fokus ger infödda svenskar i större utsträckninguttryck för känslomässigt engagemang ände invandrade. Men för politiska frågor i världenutanför Sverige är skillnaderna i stället till deinvandrades fördel.Samtidigt kan man notera att internationell politikär den enda sfär som unga i större utsträckningän äldre anger att de är intresserade av, ochdetta dessutom endast i kategorin infödda. Viktigareär dock att de åldersbetingade variationernai politiskt intresse inte alls är lika betydande närde som svarar i en intervjuundersökning påminnsom att ”politik” också kan handla om mycket annatän den egna kommunen och den svenska riksdagen.Segregationensoch bostadsområdetsbetydelseEfter denna bild av övergripande skillnader mellanyngre och äldre medborgares intresse för politiskafrågor ska vi närma oss betydelsen av socialgeografiskavariationer inom Sverige. Huvudfråganför de följande analyserna är om det finnstendenser till politiskt utanförskap i socioekonomisktresurssvaga bostadsområden – områdensom i ljuset av indikatorer som arbetslöshet ochförsörjningsstöd präglas av vad som nu ofta kallasför socialt utanförskap. Fortsättningsvis analyserarjag endast gruppen unga i åldern 18–25 år.Men som vi ska se är det även här värdefullt attkunna göra distinktioner baserade på ursprung.I ett första steg används den enkätundersökningsom genomfördes på uppdrag av Ungdomsstyrelsenvintern 2008/09 (Ungdomsenkäten296