En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Vad hände medde goda exemplen?Ett sätt att stimulera till metodutveckling inomdetta, liksom inom många andra områden är attsprida goda exempel. En aktuell skrift är Lika olikasom lika (Ungdomsstyrelsen 2009) där lokalainflytandeformer för unga uppmärksammas. Fokusligger på politisk delaktighet som förekomstenav ungdomsråd och liknande, men i arbetetmed att nå utsatta unga har även mötesplatsersom fritidsgårdar en viktig roll att spela. För attutsatta unga ska bli aktiva samhällsmedborgareär den fördjupande dialogen mellan ungdomar ochanställda avgörande. Goda exempel som Mix-gårdeni stadsdelen Hammarkullen i Göteborg lyftsfram. I denna finns en pedagogik som knyter sammandet inre arbetet med lokalsamhället. Ungdomarnafår därigenom utveckla en omvärldsförståelseoch blir samtidigt beredda att handlaför sina intressen (se Andersson & Jordan 2007).Några år tidigare hade Bara vara getts ut (Ungdomsstyrelsen2001). Här var ambitionen att geexempel på hur delaktighet och inflytandefrågorkan konkretiseras på den fria tidens område. Fyraverksamheter skildrades som har direkt kopplingtill innehållet i detta kapitel. 3 I kapitlets inledningskildras hur satsningen ”demokrati för expressivaungdomar” förändrats.I och med att dessa verksamheter lyftes framsom goda, eller intressanta, exempel är det spännandeatt se vad som hänt med ungas delaktighetoch inflytande inom deras verksamheter.I Bara vara beskrevs att de ungdomar som komtill Henrikdals fritidsgård i Nacka generellt varkenvar högpresterande i skolan eller aktiva i föreningslivet.Trots detta ville fritidsgården inte definieraverksamheten som förebyggande, utansom ett led i att stärka ungas självförtroende ochkänsla av att vara behövda. Delaktigheten konkretiseradesgenom ett aktivt arbete med att fåmed unga i beslutsprocesserna. I rapporten beskrivsen process där ungdomarna först krävdeatt personalen skulle producera ett fritidsutbudsom de kunde ta del av. Nästa steg handlade omatt ledarrollen förändrades till att bli mer handledande.Det fanns inga andra alternativ än att ungasjälva medansvarar, sades det. I det tredje stegetsåg personalen framför sig hur idén om den gemensammagården, vår gård, skulle växa fram –en verksamhet där ungdomarna inte längre var”besökare utan det är de som hör hemma här”.Idag, nio år senare, menar föreståndaren att delaktighetoch inflytande visserligen är viktiga frågorför fritidsverksamheten, men att det finns enrisk att de glöms bort i den vardagliga verksamheten.Målet är alltjämt att ungdomarna självaproducerar sin egen fritid och inte bara konsumerarden. De har formella inflytandeforum i form avmånatliga gårdsråd. För att locka till dessa mötenhar man lagt dem på söndagar och serverar då engemensam brunch. Men alla vågar inte yttra sig isådana sammanhang och då måste man börja imindre skala. Personalen har också prövat att tamed unga i möten där det traditionellt är personalensjälv som träffas för att planera verksamhetenoch de har även stöttat unga i att uttrycka önskemålom förhållanden utanför gården.En personalgrupp som är van vid att planeraverksamheten själva, kan vara nöjd med att ungaöverhuvudtaget kommer till verksamheten. För attkomma vidare krävs det att personalen reflekteraröver sin verksamhet och sitt eget förhållningssätt.Kärnpunkten handlar om att få till stånd enömsesidig dialog mellan ungdomarna och ledarna.Som ledare måste man vara inkännande förjust den enskilde unge och man måste då ocksåvisa att det är möjligt att kunna påverka, menarföreståndaren men säger också att de accepterarom den unge faktiskt inte vill delta i en aktivitet.Personalen har också upplevt att även avkopp-84