En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Ett resursperspektivpå ungas inflytandeVi har ovan diskuterat betydelsen av ungas rättigheteroch betydelsen av formaliserade inflytandestruktureri de sfärer där unga vistas och ärverksamma. Samtidigt har vi nämnt att det finnsstora skillnader beroende på vilken sfär som avses,i vilken grad det förekommer formaliseradestrukturer för inflytande och i vilken utsträckningsådana saknas eller är av mer informell karaktär.I alla sfärer ställs den unga människan som villuttrycka sin uppfattning och påverka sin omgivninginför en valsituation mellan olika alternativasätt att gå till väga. Ibland handlar det om att väljamellan att verka inom de existerande strukturernaför medbestämmande eller att gå vid sidan om. Iskolan skulle det exempelvis kunna handla om attgå via elevrådet, vända sig direkt till rektor ellerlärare eller kanske att börja bilda opinion tillsammansmed andra elever. Vuxnas attityder och sättatt bemöta unga är då av största vikt.I forskningen kring politiskt deltagande har manlänge uppmärksammat att olika typer av individuellaresurser har stor betydelse för att förklara vilkaindivider som är politiskt aktiva och vilka sominte är det. Det kräver ett visst mått av resurser iform av självförtroende, kunskap och kompetensför att höja sin röst och säga sin mening. Olikahandlingar är olika svåra att utföra och kräver olikatyper av resurser (Parry, Moyser & Day 1992, Verba& Nie 1972, Verba, Schlozman & Brady 1995).För att återigen ta skolan som exempel så krävsdet antagligen mindre resurser att säga sin meningtill en lärare som man har god kontakt medän att skriva ett formellt brev till kommunens skolochutbildningschef. Vi har även tidigare nämntatt förekomsten av tydliga strukturer för medbestämmandei de verksamheter där unga vistas ochär verksamma kan bidra till att underlätta och därmedminska behovet av resurser för att utöva inflytande.Även om resursmodellen har utvecklats för atthandla om engagemang och politiskt deltagandeinom den representativa demokratin så är de typerav resurser den beskriver lika viktiga inomflera av de andra sfärerna som tas upp i Fokus 10,det vill säga på fritiden, i föreningslivet, i skolanoch i arbetslivet. Familjen kan här ses som ettsärfall då familjen i så hög grad kännetecknas avstarka beroendeförhållanden och strukturellamakthierarkier. Teoretiskt sett kan dock individuellaresurser hos barn och unga, till exempel verbalförmåga, bidra till ökade inflytandemöjligheteräven inom familjen. I kapitel 3 genomförs en fördjupadanalys av ungas möjligheter till inflytandei familjen. Resursmodellen beskrivs mer utförligt ikapitel 9 som handlar om inflytande i den representativademokratin. Grovt sett kan dock resursernasom unga behöver för att kunna utöva inflytandeindelas i grundläggande välfärdsresurseroch politiska resurser.GrundläggandevälfärdsresurserMed grundläggande välfärdsresurser avses sådanaresurser som unga behöver för att må bra,leva goda liv och fungera i ett socialt och samhälleligtsammanhang. Hälsa, utbildning och lärande,arbete, försörjning och en meningsfull fritid ärnågra av de förutsättningar som i sampel medvarandra lägger grunden för ungas möjligheteratt utöva inflytande. Som exempel kan nämnastillgången till en meningsfull sysselsättning ochen tryggad ekonomi. Unga som saknar dessa resurserhar betydligt större hinder än andra attövervinna om de vill engagera sig i samhället ochuttrycka sin uppfattning i någon fråga. Att ståutanför de ordinarie försörjningssystemen undergräverungas självtillit och innebär samtidigt enavsaknad av viktiga plattformar och sociala nätverkatt agera utifrån. I kombination med detta20