En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Avslutande reflektionDet grundläggande uppdraget för skolan ärtvåfaldigt. Dels handlar uppdraget om att förmedlaoch utveckla elevers förmåga att inhämta kunskap,dels om att förmedla vissa värderingar. Distinktionenmellan värden och kunskap är viktigatt ha i åtanke när skolans demokratiska roll skaanalyseras. I sak handlar det om att skolan bådeska ge eleverna sakkunskaper, exempelvis i formav hur styrelseskicket inom landet är uppbyggt,hur politiken och demokratin fungerar, vilka möjlighetermedborgare har till påverkan och så vidare,samt fostra eleverna till att bli demokratiskasamhällsmedborgare.I takt med att värderingsfrågorna lyfts fram i läroplanenblir det allt mer viktigt att följa det konkretaarbetet som förs i skolorna. När det nu medännu större tydlighet uttrycks att undervisningenav demokratiska värderingar i lika hög grad ingåri de praktiska ämnena som i samhällskunskapenär risken uppenbar att allas ansvar blir ingensansvar.Huruvida skolan kommer att lyckas med sittuppdrag att förmedla demokratiska värderingarkommer i hög grad att bero på hur väl lärare ochrektorer arbetar tillsammans. Det är möjligt att rektorernumera ska utbildas i att leda sådana processermen om så verkligen sker framgår inte avSkolverkets måldokument. Mer djupgående analyserfår i framtiden visa om lärarutbildningensnya obligatoriska moment den utbildningsvetenskapligakärnan kommer att uppnå sitt syftei större omfattning än det tidigare, och av Högskoleverketkritiserade, momentet allmänna utbildningsområdet.Det vilar höga förväntningar på skolan att socialiseraoch fostra demokrater. Alla barn och ungaexponeras under en lång period för allt det somskolan som institution erbjuder och förmedlar. Ettuppdrag som alltså är både omfattande och mycketmångsidigt. Det mer konkreta arbetet som rör elevinflytandeligger inbäddat i det större demokratiuppdraget.För det mesta framställs elevinflytandesom det formella elevfackliga arbetet kombineratmed skolans sociala arbetsmiljö och upplevt inflytandei det egna lärandet. I detta kapitel har viäven inkluderat rätten att välja utbildning som endel av elevinflytandet. Dessutom har vi diskuteratdet större perspektivet, skolans demokratiuppdrag,i samma stund som en mycket omfattandereformering äger rum. Vår förhoppning äratt den höga detaljrikedomen i beskrivning inteskymmer vikten av själva uppdraget, att på likvärdigavillkor:”låta varje enskild elev finna sin unikaegenart och därigenom kunna delta isamhällslivet genom att ge sitt bästa iansvarig frihet.”(SKOLFS 2010:37, 1 kap.)140