En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

det genomsnittliga och det ideala (Canguilhem1989). Maktrelationen mellan centrum och periferiär viktig att uppmärksamma då modernitet ochtradition, liksom stad och land, ställs upp somvarandras kontraster (jfr Paulgaard 2001).De ungas drömmar och framtidsplaner byggs ihög grad utifrån individens kön och sociala bakgrundoch – visar det sig – har dessutom olikasocialt och symboliskt värde. Unga i mindre orterförhåller sig i sina framtidsplaner, och även då deser tillbaka på sina val, till ett ”idealt livsmanus”som uppfattas som det man borde göra, eller bordeha gjort. Detta positivt laddade livsmanus, somalltså i hög grad uppfattas som det normala ellernaturliga för en ung människa att vilja uppnå, sägeratt en ung människa bör skaffa sig en utbildning,åka ut och resa, etablera sig på arbetsmarknadenoch ha någonstans att bo innan det är dagsatt bilda familj. Direkt inskrivet i detta finns tankenpå en förlängd ungdomstid och de därmedinskrivna värderingarna – att en ung människabör kunna röra sig fritt och skapa sin identitetoberoende av rumsliga villkor – vilket svarar motde senaste decenniernas växande utbildningskravoch talet om en ökande globalisering. Andra livsval,som ger företräde för en tidig etablering avegen familj och försörjning, uppfattas som enantites till detta positivt laddade livsmanus ochförknippas därmed också med en lägre ambitionsnivå(Kåks 2007).Att flytta innebär, rent faktiskt, både möjligheteroch begränsningar, liksom att stanna kvar.Ungdomar i landsorten har inte samma möjlighetersom storstadsungdomar att välja ”allt” de villha, det vill säga att välja både en trygg uppväxtmiljömed täta sociala nätverk och en bra utbildning,en professionell karriär och hög status(Yndigegn 2003, Shildrick 2006). Den som flyttariväg riskerar att hamna utanför de möjliggörandeoch stabiliserande sociala nätverk man har påuppväxtorten. Den som stannar kvar riskerar ekonomiskaproblem, socialt och politiskt utanförskapoch kan uppfattas att inte förmå uppnå denmoderna ungdomligheten.Flytta eller stanna– ungas delaktighetMen hur hänger då dessa landsorts-flytta ellerstanna-villkor ihop med frågor om delaktighet?I min forskning om hur ungas upplevelser ocherfarenheter av sin hemort påverkar deras flyttaeller stanna-beslut har frågor om inflytande ochdelaktighet blivit oväntat aktuella. Under mittforskningsprojekt 3 (Svensson 2006), som genomfördesi Söderhamn, en kommun 27 mil norr omStockholm med 26 000 invånare, blev det tydligtatt de flesta av de unga jag samtalade med upplevdesig ha mycket små möjligheter att påverkanågot utanför hemmet, klassen eller fritidsgården.De flesta menade sig inte heller ha några kanalertill beslutsfattare. Detta väckte mitt intresse förvilken roll upplevelsen av att vara delaktig, hainflytande och att känna sig önskad spelade förhur unga tänker kring att stanna eller flytta.Jag har fortsatt att studera Söderhamn, menockså påbörjat studier i de tre smålandskommunernaEksjö, Hultsfred och Vimmerby, och resultatenfrån en enkät som genomfördes i gymnasiets år 3hösten 2009 pekar i samma riktning som min tidigareforskning (tabell 11.1).En majoritet av eleverna menar att de kan påverkaganska mycket eller det mesta i sin familj,bland sina kamrater och i sin klass, men bara enliten andel menar sig kunna påverka i sin kommuneller i samhället i stort.Önskan om att kunna påverka sin närmasteomgivning är tämligen jämnt fördelad hos de olikaungdomsgrupperna, men när jag ser till de olikaungdomarnas tro på sina möjligheter att kunnaoch få påverka så skiljer de sig i hög grad åt. Ung-282