En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

lertid lämna till framtida forskning.Här saknas såväl empiriska data somtillräckligt utrymme för att närmarekunna utforska rörligheten och dessbetydelse.16Detta försök till ”generisk komparation”kan betraktas som enganska krävande prövning. Utfallen idet riksrepresentativa urvalet ska jusnarast uppfattas som ett genomsnitt,i vilket det därmed också ingår ungdomarbosatta i andra fattiga bostadsområdeni Sverige. Det haderimligen varit en lättare match attpåvisa skillnader om jämförelsengjordes mellan socio-ekonomisktsett mer polariserade sociala miljöer.17Med hjälp av en enkätfråga ombidrag grupperades respondenternaså att de som (under det senasteåret) hade erhållit antingen arbetslöshetsersättning,ekonomisktbistånd eller aktivitetsersättningbildade en kategori, medan de sominte hade erhållit sådant ekonomisktstöd bildade en annan kategori.I den grafiska sammanställningenhänför sig medelvärdena tillden sistnämnda kategorin.18Frågan om politiskt förtroendevar i Ungdomsenkäten 2009avgränsad till ”de politiker sombestämmer i din stadsdel/kommun”(bilaga 12.1).19Även om utrymmet i denna studieinte medger detaljerande analyser avolika slag av utländsk bakgrund är detvärt att notera att en något mindregrovhuggen indelning i allt väsentligtger samma resultat för framtidstro.Om de invandrade ungdomarna delasin i kategorier efter i vilken världsdelman är född, framträder i varje kategoriför sig motsvarande negativaeffekter av att bo i fokusområdena.20Uppgifter på områdesnivå gällervid tidpunkten för undersökningen.För ändamålet utnyttjas aggregeradstatistik sammanställd för Statistiskacentralbyråns så kalladeSAMS-områden, vilka kan ansesvara rimliga approximationer avvad människor i allmänhet uppfattarsom bostadsområden (jfrAndersson 2000, s. 228–229).21En vidare restriktion är att endastunga som bor i större tätorter ochstäder inkluderas i analysen. Bostadsområdenpå landsbygden måsteanses ha en annan innebörd i jämförelsemed de urbana miljöer somstår i fokus i diskussionen om segregation.För att undvika befolkningsmässigtalltför små områden i städerna(exempelvis sådana som primärtkan karaktäriseras som industriområden)har ett ytterligare villkorvarit att SAMS-områdena ska befolkasav minst 500 personer. Meddessa restriktioner består datamaterialetav uppgifter från strax under200 personer i åldern 18–25 år.22Däremot har helt i enlighet medrimliga förväntningar individens egenposition på arbetsmarknaden betydelse.Unga som har jobb eller studerartenderar att vara mer politiskt intresseradeän de som är arbetslösa.23Linjerna i dessa grafer baseras påresultaten från linjära regressionsanalysermed antingen politiskt förtroendeeller institutionellt förtroendesom beroende variabel (dessaindex är också här konstruerade föratt kunna variera på en skala från 0–100). För de oberoende variablerna idenna modell tillåts graden av socialtutanförskap på områdesnivå variera.Därmed varierar samtidigt också eninteraktionsvariabel, bildad av produktenav områdesmåttet och denvariabel som betecknar ursprung (invandradeller infödd svensk). I beräkningenav linjernas respektiveposition och lutning hålls individuellarbetsmarknadsposition konstant såatt förväntade värden avser en personsom antingen har arbete ellerstuderar. Jag har också kontrolleratresultatet genom att använda teknikerför flernivåanalys (”randomintecept models”). Föga förvånade,givet att antalet unga per SAMSområdeär så litet (i de allra flesta fallrepresenteras varje unikt områdeendast av en individ), blir emellertidresultaten substantiellt sett identiska.24Enligt den officiella statistikens riktlinjerska personer med utländsk bakgrundanses vara antingen de somsjälva är utrikes födda (och därefterhar invandrat till Sverige) eller de varsbåda föräldrar är födda utomlands(SCB 2002, s. 10). Den som är född iSverige, men samtidigt har en utlandsföddförälder (en mamma eller enpappa som har invandrat, men intebåda) anses enligt dessa principer såledesha svensk bakgrund. I beaktandeav dessa principer kommer de ungasom jag analyserar i Medborgarundersökningensdata att delas i två likastora grupper (98 personer medsvensk bakgrund och 99 personermed utländsk bakgrund).25I likhet med tidigare redovisaderesultat är tendenserna tydligast förmåttet på institutionellt förtroende,men det övergripande mönstret ärdetsamma för båda förtroendevariablerna.26Se Strömblad (2003, kapitel 6).313