En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

ett alltför förenklat perspektiv där unga uppfattadessom offer för kommersialismen. Ungdomskulturforskningenmenade istället att unga är aktivtskapande och tillägnar sig och omskapar varuutbudettill sitt eget identitetsprojekt.Samtidigt uppfattades ungdomarnas livsvärldsom hotad, men inte bara från ett håll. Visserligenhotade de kommersiella krafterna att ”varufiera”mänskliga behov, men å andra sidan tenderadeockså det offentliga systemet att byråkratiseraderas livsvärld. Ungdomarna kunde, trots att deerbjöds fler identitetsmöjligheter, bli fråntagna denegna initiativförmågan och möjligheten att skapaegna socialisationsmönster. Därför behövdes frizonerför unga, menade forskarna. Ungdomskulturen,som bland annat innehåller musikskapandeoch estetik i olika former, sågs som en av fåkvarvarande fria zoner. Men även denna uppfattadesvara hotad, vilket bland annat kommer tilluttryck hos Erling Bjurström (1991) när han skriver:”vad händer om en ny kader av ungdomskulturarbetareträder in på den offentligasocialisationens arena?”. Kanske finns ocksåhär ett dilemma när det handlar om ungas delaktighetoch inflytande. I vilken mån kan man tränafram något som kräver deltagarnas aktiva engagemangoch vad händer när man försöker organiserafram sådana utrymmen – kan ungdomarnapassiviseras i delaktighetsprojekten? 2I en skrift från Statens ungdomsråd undersöktesom och på vilka sätt som unga är delaktiga isamhällets styrformer (Carle & Sjöstrand 1991).De var inspirerade av den norska maktutredningenoch definierade makt som delaktighet och påverkanskraftpå olika marknader (varu-, arbetsochbostadsmarknaderna), i myndigheter och iorganisationer. Frågor ställdes till unga kring vilkaföreningar de var aktiva i samt i vilken mån dehade förtroende- eller ledaruppdrag inom dessa.Man drar slutsatsen att:”ungdomar söker sig till organisationeroch föreningsliv därför att de är intresseradeav programverksamheten, inte av attstyra eller utöva inflytande. Föreningsliveterbjuder fritidsaktiviteter som manär intresserad av att konsumera.”(Carle & Sjöstrand 1991, s. 91)Ungdomarna tillfrågades dock inte om de önskadeta mer ansvar i sin förening och det var iövrigt en snäv definition av vad som menadesmed ett ansvarsuppdrag (exempelvis verkar intehjälpledare ha räknats in som ”riktigt” delaktiga).UngdomsdrivnaträffpunkterÅr 1993 utlyste Ungdomsstyrelsen medel för attutveckla delaktighet och inflytande i samhälletoch för att utveckla nya träffpunkter för unga.Bakgrunden var den statliga utredningen Ungdomoch makt (SOU 1991:12) där Ungdomskommitténundersökt ungas makt och delaktigheti samhället. Den första delen handlade främstom politiskt inflytande och kom bland annat tilluttryck i form av stöd till att starta ungdomsråd.Den andra delen, träffpunktsstödet, syftade tillett nytänkande om ungas inflytande genom störredirektansvar i verksamheterna (Ungdomsstyrelsen1994). Utvärderingen visade en stor variationav verksamheter som fått medel och bland 22 verksamhetersom undersöktes närmare (ungefär enfemtedel av projekten), var det bara fyra där ungdomarnahade den formella beslutsmakten ochendast två där de också hade den informella(Ungdomsstyrelsen 1995). Ett gemensamt drag förträffpunkterna var att det fanns en vuxen inspiratör(eldsjäl) bakom satsningarna och att dennevanligen var en man med en bakgrund inom musiken(Berggren 1997).82